​Världen: Dödsstraffet under 2018

Pressmeddelanden   •   Apr 10, 2019 02:01 CEST

Antalet avrättningar i världen föll med nästan en tredjedel under förra året, den lägsta siffran på minst tio år. Det konstaterar Amnesty International när organisationen publicerar sin årliga sammanställning av hur dödsstraffet har använts runt om i världen år 2018.

​Sverige: Manifestation för bättre våldtäktsutredningar

Pressmeddelanden   •   Jun 14, 2019 10:28 CEST

Den 17 juni klockan 16 träffar Amnesty i Sverige rikspolischefen Anders Thornberg i polishuset på Kungsholmen för att föra fram organisationens krav på bättre våldtäktsutredningar. Samtidigt ordnar Amnesty tillsammans med organisationerna FATTA och Föreningen Storasyster en manifestation i form av en picknick i Kronobergsparken i Stockholm.

​Amnesty på Järvaveckan

Pressmeddelanden   •   Jun 11, 2019 07:01 CEST

Välkommen att besöka Amnestys tält under Järvaveckan där det bland annat kommer att finnas information om hur en kan engagera sig i de två pågående kampanjerna i Sverige som handlar dels om utsatta EU-medborgare och dels om hur våldtäktsutredningar måste prioriteras av polisen.

I två seminarier lyfter vi också under veckan rätten till vård för utsatta EU-medborgare samt hur det ser ut ett år efter att samtyckeslagstiftningen infördes - hur ser möjligheten ut för brottsoffer att få rättvisa, och vilken hjälp finns att få?

Onsdag 12 juni kl 17:30-18:30, seminarietält 5:
Ett år efter samtyckeslagen: Hur går vi vidare?
I maj 2018 antog riksdagen en ny sexualbrottslag som uttrycker att sex ska bygga på frivillighet. Lagen är en milstolpe, men det krävs mer för att förhindra våldtäkt och övergrepp. Hur ser det ut vad gäller brottsoffers möjlighet att få rättvisa? Och vilken hjälp och stöd kan den som utsatts få?

Medverkande:
Katarina Bergehed, sakkunnig kvinnors rättigheter, Amnesty i Sverige

Linnea Håkansson, styrelseledamot FATTA

Eman Hussein, tf verksamhetschef Kvinno- och tjejjouren Somaya

Cecilia Bödker Pedersen, verksamhetschef Föreningen Storasyster

Moderator: Ami Hedenborg, pressansvarig/talesperson, Amnesty i Sverige

Fredag 14 juni kl 14:30-15:30, seminarietält 5:
Utsatta EU-medborgare och vård: Ska Sverige fullfölja hemländernas diskriminering?
De är inte svenska medborgare. De omfattas inte av reglerna om vård för "papperslösa". De ska ha rätt till samma vård som i hemlandet, men där saknar de ofta sjukförsäkring. Tillgång till subventionerad vård är en mänsklig rättighet. Vem ser till att den även gäller utsatta EU-medborgare i Sverige?

Medverkande:
Johanna Westeson, sakkunnig diskriminering, Amnesty i Sverige

Eliot Wieslander, generalsekreterare för Läkare i Världen

Kavot Zillén, Jur. dr. i medicinsk rätt och universitetslektor i rättsvetenskap

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

I Amnestys tält under Järvaveckan kommer det bland annat att finnas information om hur en kan engagera sig i organisationens pågående kampanjer - om utsatta EU-medborgare och om hur våldtäktsutredningar måste prioriteras av polisen. I två seminarier lyfter vi också under veckan rätten till hälsa för utsatta EU-medborgare samt hur det ser ut ett år efter att samtyckeslagstiftningen infördes.

Läs vidare »

​Greta Thunberg och Fridays for Future tilldelas Amnesty Internationals Ambassador of Conscience Award 2019.

Pressmeddelanden   •   Jun 07, 2019 07:01 CEST

​Greta Thunberg och Fridays for Future tilldelas Amnesty Internationals Ambassador of Conscience Award 2019.

​Myanmar: Militären begår krigsbrott i delstaten Rakhine

Pressmeddelanden   •   Maj 29, 2019 02:01 CEST

-Nya övergrepp efter order från regeringen om att “krossa” den väpnade gruppen Arakanarmén (AA).

-Militära enheter som är ansvariga för tidigare övergrepp fortsätter att begå krigsbrott.

-Det internationella samfundet måste se till att det som händer i Myanmar tas upp i ICC, den internationella brottmålsdomstolen - straffriheten får inte fortsätta.

En ny utredning av Amnesty International i delstaten Rakhine visar att militären i Myanmar fortsätter att begå krigsbrott och andra människorättskränkningar. Den här gången är det inte främst rohingyer som drabbats, utan även andra etniska grupper i delstaten. Eftersom den militära insatsen är pågående finns stora risker för att ytterligare brott kommer att begås.

Rapporten “No one can protect us”: War crimes and abuses in Myanmar’s Rakhine State” beskriver hur militären i Myanmar, även känd som Tatmadaw, sedan januari 2019har dödat och skadat civila i urskillningslösa attacker. Tatmadaw-styrkorna har också utfört utomrättsliga avrättningar, godtyckliga gripanden, tortyr och andra former av övergrepp samt utsatt människor för det som kallas för påtvingade försvinnanden.

Rapporten täcker den period av omfattande intensiva militära insatser som följde efter de samordnade attackerna mot polisposteringar den 4 januari 2019 och som utfördes av Arakanarmén (AA), en etnisk väpnad grupp från Rakhine. Insatserna inleddes på order från regeringen om att “krossa” AA.

- Mindre än två år sedan omvärldens avsky för de grymheter som rohingyerna utsattes för, begår militären i Myanmar återigen fruktansvärda övergrepp mot etniska grupper i delstaten Rakhine. Insatserna i delstaten visar på en oreformerad, ansvarslös militär som terroriserar civila och begår omfattande övergrepp som en del av en avsiktlig taktik, säger Nicholas Bequelin, regionchef för Öst- och sydostasien på Amnesty International.

Amnesty genomförde 81 intervjuer, varav 54 skedde på plats i delstaten Rakhine under mars 2019 och 27 intervjuer som gjordes på distans med personer i konfliktdrabbade områden. De intervjuade tillhörde de etniska grupperna rakhine, mro, rohingya och khami och var buddhister, kristna och muslimer. Organisationen granskade även fotografier, videor och satellitbilder, och intervjuade biståndsarbetare, människorättsaktivister och andra experter.

Rapporten dokumenterar bevis på övergrepp som utförts av samma militära trupper som begått övergrepp tidigare och som Amnesty dokumenterat.

Över 30 000 människor har tvångsförflyttats på grund av den den senaste tidens våldsamheter, men myndigheterna i Myanmar har stoppat katastrofhjälp från att nå de drabbade områdena.

- Myndigheterna förvärrar situationen för civilbefolkningen genom att förhindra tillgången till medicin, mat och humanitär hjälp. Civila i Rakhine betalar ett högt pris för militärens övergrepp samtidigt som regeringen fortsätter att vara tyst om den snabbt växande krisen, säger Nicholas Bequelin.

Även om militären i Myanmar bär ansvaret för övervägande del av de övergrepp som dokumenterats av Amnesty, har även AA begått övergrepp mot civila, bland annat har fyra rohingyer förts bort, två lyckades fly men vad som hänt de övriga två är fortfarande oklart. AA soldater har också utsatt civila för fara när de agerat på ett sådant sätt att civila bybor riskerat att komma till skada.

Den senaste militära operationen i Rakhine inleddes mindre än 1,5 år efter att Myanmars säkerhetsstyrkor begick brott mot mänskligheten mot rohingya-befolkningen. Över 900 000 rohingyiska flyktingar bor fortfarande i läger i Bangladesh, och Amnestys rapport visar återigen på att det inte är säkert för dem att återvända.

De nya bevisen understryker brådskan för FN att agera när det gäller alla allvarliga övergrepp som Myanmars militär begått i delstaten Rakhine, samt i de nordliga delstaterna Kachin och Shan. FN:s undersökningskommission har krävt att höga befäl ska utredas och ställas till svars för brott mot mänskligheten, krigsbrott och folkmord.

Eftersom det saknas möjlighet för nationellt ansvarsutkrävande i Myanmar uppmanar Amnesty FN:s säkerhetsråd att snarast hänföra situationen i Myanmar till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) samt att införa ett heltäckande vapenembargo. Myanmars internationella partners måste också ompröva sina relationer med den myanmariska militären och införa riktade sanktioner mot högt uppsatta befäl genom multilaterala organ som EUoch ASEAN (the Association of South East Asian Nations).

- Gång på gång har det internationella samfundet misslyckats med att förhindra att Myanmars militär begår brott och har inte heller kunnat skydda civilbefolkningen. Säkerhetsrådet inrättades för att agera i exakt sådana här situationer, det är hög tid att de tar sitt ansvar på allvar, säger Nicholas Bequelin..

Länk till rapporten finns bifogad som pdf, hela det engelska pressmeddelandet finns på www.amnesty.org

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

En ny utredning av Amnesty International i delstaten Rakhine visar att militären i Myanmar fortsätter att begå krigsbrott och andra människorättskränkningar. Den här gången är det inte främst rohingyer som drabbats, utan även andra etniska grupper i delstaten. Eftersom den militära insatsen är pågående finns stora risker för att ytterligare brott kommer att begås.

Läs vidare »

Venezuela: Brott mot mänskligheten kräver kraftfulla åtgärder av det internationella rättssystemet.

Pressmeddelanden   •   Maj 14, 2019 18:02 CEST

Selektiva utomrättsliga avrättningar, godtyckliga kvarhållanden, dödsfall och skador orsakade av Nicolás Maduros regerings överdrivna användande av våld - och som är en del av en systematisk och utbred policy av förtryck sedan minst år 2017 - kan utgöra brott mot mänskligheten. Det konstaterar Amnesty International i sin nya rapport om händelserna i Venezuela i slutet av januari 2019.

Kina: Transpersoner tvingas utsätta sig för livsfarliga behandlingsmetoder

Pressmeddelanden   •   Maj 10, 2019 01:02 CEST

Transpersoner i Kina utför självkirurgi och köper farliga hormonpreparat på den svarta marknaden eftersom det är i princip omöjligt för dem att få tillgång till den sjukvård de är i desperat behov av, det kan Amnesty International konstatera i en ny rapport.

Rapporten “I need my parents’ consent to be myself - Barriers to gender-affirming treatments for transgender people in China” avslöjar att en utbredd diskriminering och stigmatisering, begränsad tillgång och brist på information resulterar i att transpersoner söker sig till oreglerade och osäkra könsbekräftande behandlingar.

- Kina sviker transpersoner. Diskriminerande lagar resulterar i att många personer känner att de inte har något annat val än att riskera sina liv genom livsfarlig självkirurgi och osäkra hormonpreparat från den svarta marknaden, säger Doriane Lau, Kinautredare på Amnesty International.

- Myndigheter och sjukvårdspersonal måste sluta klassa transpersoner som psykiskt sjuka. De extremt restriktiva kraven som ställs för att få könsbekräftande behandling och bristen på hälsorelaterad information behöver förändras så att människor kan få tillgång till den sjukvård de behöver.

Rörelsen för transrättigheter i Kina osynliggörs och transpersoner diskrimineras i hemmet, på skolan, på jobbet och i sjukvården. Trots dessa utmaningar har 15 transpersoner från hela landet delat med sig av sina erfarenheter till Amnesty. Många berättar om den känslomässiga förtvivlan som uppkommit på grund av felaktigheter gällande deras könsidentitet och könsuttryck.

I Kina pekas transpersoner ut som psykiskt sjuka och könsbekräftande behandling kräver samtycke från familjerna. Det här innebär ett stort hinder när det gäller att få tillgång till säker behandling. Många transpersoner väljer att inte berätta något för sina familjer på grund av rädslan att bli avvisade. Andra kriterier för att få tillgång till könsbekräftande operationer, såsom att vara ogift eller inte ha ett brottsregister, skapar också stora hinder när det gäller tillgång till behandling. Transpersoner tar därmed farliga risker och utsätter sig för självkirurgi när sjukvården sviker dem.

Brist på tillräcklig information
De transpersoner som Amnesty har intervjuat har inte fått hjälp med hur de ska gå tillväga för att få könsbekräftande vård från deras läkare när de började ta hormonpreparat och har istället lärt sig om behandlingsalternativ från vänner eller genom att söka på nätet. De känner inte heller att de fick tillräckligt med stöd av läkare i den allmänna sjukvården.

Sjukvårdsmottagningar som specialiserar sig på könsbekräftande behandling är sällsynt. Det finns bara en multidisciplinär klinik i hela Kina som specialiserar sig på en rad olika könsbekräftande behandlingar. Den startades i september 2018 i Pekinguniversitetets tredje universitetssjukhus och är den första i sitt slag i Kina.

De nuvarande riktlinjerna för sjukvårdspersonal gällande könsbekräftande behandlingar är inte lämpliga. Dessa riktlinjer och brist på tillräcklig information innebär att transpersoner står inför stora hinder och utmaningar för att få tillgång till den vård de behöver.

I mars 2019 tog den kinesiska regeringen emot rekommendationer från FN:s råd för Mänskliga Rättigheter för att enligt lag förbjuda diskriminering av HBTQI-personer.

- Den kinesiska regeringen kan visa att de är seriösa med att ta itu med diskrimineringen som drabbar HBTQI-personer genom att ta bort de hinder som transpersoner står inför när de försöker få tillgång till säkra könsbekräftande behandlingar, säger Doriane Lau.

Hela pressmeddelandet finns på amnesty.org. 
Länk till rapporten finns bifogad som pdf.

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Transpersoner i Kina utför självkirurgi och köper farliga hormonpreparat på den svarta marknaden eftersom det är i princip omöjligt för dem att få tillgång till den sjukvård de är i desperat behov av, det kan Amnesty International konstatera i en ny rapport.

Läs vidare »

​Världen: Internationella pressfrihetsdagen - när journalister tystas blir världen allt farligare

Blogginlägg   •   Maj 03, 2019 09:15 CEST

Fria val, ett fritt rättsväsende och en fri press - det är grundbultarna för ett fritt samhälle. I dag, den 3 maj, på Internationella pressfrihetsdagen, kan vi tyvärr konstatera att utrymmet för journalister att kunna verka fritt krymper runt om i världen. Text skriven av Ami Hedenborg, pressansvarig och talesperson för Amnesty i Sverige och före detta journalist.

​Tre år sedan forskaren Ahmadreza Djalali greps i Iran

Pressmeddelanden   •   Apr 25, 2019 06:04 CEST

Fredagen den 26 april är det tre år sedan den iranska forskaren, och numera svenska medborgaren, Ahmadreza Djalali greps i Iran - anklagad på falska grunder för spioneri. Med anledning av treårsdagen uppmanar Amnesty International återigen de iranska myndigheterna att omedelbart ge Ahmadreza Djalali vård utanför fängelset, upphäva dödsdomen samt frige honom.

Libanon: Avskaffa kafala-systemet!

Pressmeddelanden   •   Apr 24, 2019 02:02 CEST

Libanons nya regering måste ta tillfället i akt och sätta stopp för kafala-systemet som utsätter migrantarbetare för exploaterande arbetsförhållanden, tvångsarbete och även människohandel, det säger Amnesty International i en ny rapport.

Rapporten “Their home is my prison”: Exploitation of migrant domestic workers in Lebanon” tar upp de allvarliga människorättskränkningar som många av landets 250 000 migrantarbetare, främst kvinnor, utsätts för av sina arbetsgivare. Trots åratal av uppmaningar från bland annat människorättsorganisationer att upphöra med kafala-systemet, har tidigare libanesiska regeringar inte agerat tillräckligt kraftfullt eller bidragit med tillräcklig hjälp till de som utsatts för övergrepp.

- Det är skandal att libanesiska regeringar återkommande har blundat för de omfattande övergrepp som migrantarbetare som arbetar i hushåll utsätts för. Under kafala-systemet påminner de privata hemmen i många fall om ett fängelse, där arbetarna ofta blir bemötta med förakt eller med direkt grymhet, säger Heba Morayef, chef för Amnesty Internationals avdelning för Mellanöstern och Nordafrika.

- Libanons nya arbetsmarknadsminister har åtagit sig både offentligt och direkt till Amnesty att vidta konkreta åtgärder för att skydda rättigheterna för migrantarbetare som arbetar i hushåll. Tiden är nu inne för den nya regeringen att prioritera att få till stånd ett avslut av det kränkande kafala-systemet.

Amnesty har intervjuat 32 hushållsarbetare, ambassadanställda, arbetsgivare, bemanningsföretag, migrantaktivister och NGO:s (icke statliga organisationer) som arbetar med migrantarbetares rättigheter i Libanon. Organisationen har träffat arbetsmarknadsministern och delat med sig av sina undersökningsresultat och rekommendationer till arbetsmarknads- och inrikesministeriet.

Arbetsmarknadsministern Camille Abousleiman svarade positivt och lyfte fram att departementet har arbetat fram ett utkast till en lag om skydd för hushållsarbetare, och lovade också att uppfylla flera av rekommendationerna i rapporten. Han bjöd också in Amnesty att ansluta sig till en arbetsgrupp med uppdrag att reformera Kafala-systemet. Ministern bad även Amnesty att "bidra med en lista över kränkningarna så att de skulle kunna vidta omedelbara åtgärder" och han medgav också vikten av att bemanningsföretag som missbrukar migrantarbetares rättigheter ställs till svars.

Kafala-systemet
Migrantarbetare kommer från afrikanska och asiatiska länder, däribland Etiopien, Bangladesh, Sri Lanka, Filippinerna och Kenya, för att bo och arbeta i privata hem i Libanon.

De är undantagna från den libanesiska arbetslagen och styrs istället av kafala-systemet, som knyter arbetstagarens lagliga uppehållsrätt i landet till avtalsförhållandet med arbetsgivaren. Arbetstagaren kan till exempel inte byta jobb utan arbetsgivarens tillstånd vilket gör att hänsynslösa arbetsgivare kan tvinga arbetarna att acceptera exploaterande arbetsförhållanden.

Om en migrant-hushållsarbetare ändå vägrar sådana villkor och beslutar att lämna arbetsgivarens hem utan dennes samtycke, riskerar arbetstagaren att förlora sitt uppehållstillstånd och därmed att närsomhelst fängslas och utvisas ur landet.

Länk till rapporten finns bifogad som pdf.
Hela det engelska pressmeddelandet finns på amnesty.org

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Libanons nya regering måste ta tillfället i akt och sätta stopp för kafala-systemet som utsätter migrantarbetare för exploaterande arbetsförhållanden, tvångsarbete och även människohandel, det säger Amnesty International i en ny rapport.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 7 kontaktpersoner

Ami Hedenborg har 20 års erfarenhet som journalist, bland annat från TV4, SR och SVT. På Amnestys svenska sektion ansvarar Ami Hedenborg för... Visa mer

Om Amnesty International Sverige

För mänskliga rättigheter världen över

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Adress

  • Amnesty International Sverige
  • Alsnögatan 11, Box 4719
  • 116 92 Stockholm
  • Vår hemsida