​Världen: Dödsstraffet under 2017

Pressmeddelanden   •   Apr 12, 2018 02:01 CEST

Positiv utveckling bland länderna i Afrika söder som Sahara: Guinea blev land nummer 20 att avskaffa dödsstraffet, och det pågår förbättringar gällande lagstiftningen kring dödsstraffet i flera länder i regionen. Och totalt i världen så har också antalet personer som avrättats minskat något, det visar Amnesty Internationals rapport för hur dödsstraffet användes år 2017.

​Nicaragua: Myndigheterna har begått grova människorättskränkningar

Pressmeddelanden   •   Okt 18, 2018 11:00 CEST

Sedan början av juni har Nicaraguas president Daniel Ortega trappat upp statens förtryck genom en så kallad “upprensningsinsats” som riktat sig mot demonstranter. De har utsatts för godtyckliga gripanden, tortyr samt ett utbrett och urskillningslöst dödligt våld - utfört av polis och regeringstrogna väpnade grupper. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport. 

Rapporten Instilling terror: From lethal force to persecution in Nicaraguasläpps sex månader efter att protesterna mot planerade förändringar i det sociala trygghetssystemet började. Den dokumenterar de grova människorättskränkningar och de brott mot internationell rätt som de Nicaraguanska myndigheterna begått mellan 30 maj och 18 september i år.

- Ortega använde inte bara polisen för att gripa och tortera demonstranter, utan såg även till att regeringstrogna väpnade grupper dödade, misshandlade och skrämde alla som vågade stå upp mot hans repressiva taktik, säger Erika Guevara-Rosas, chef för Amerikaregionen vid Amnesty International.

- De nicaraguanska myndigheterna måste omedelbart nedrusta och avväpna alla regeringstrogna väpnade grupper, och försäkra sig om att polisen endast använder sig av våld under pågående demonstrationer när det är legitimt och nödvändigt, och att våldet används proportionerligt. Istället för att anklaga demonstranter för att vara “terrorister” och “statskuppskonspiratörer” måste president Ortega garantera människors rätt till yttrandefrihet och mötesfrihet.

Den senaste rapporten, som följer upp Amnestys första rapport om situationen i Nicaragua från slutet av maj, dokumenterar hur regeringen upprätthållit och trappat upp sin avsiktligt dödliga strategi i syfte att stoppa protesterna och straffa alla som deltar i dem. President Ortega och vicepresidenten Murillo har demoniserat demonstranterna för att kunna rättfärdiga de våldsamma tillslag som gjorts mot dem, och har samtidigt fortsatt att förneka människorättskränkningar.

Sedan den 24 augusti har minst 322 personer dödats och över 2 000 människor har skadats. Av de dödade var 21 poliser. Enligt lokala icke-statliga organisationer hade nicaraguanska myndigheter den 18 augusti väckt åtal mot minst 300 människor som deltog i protesterna. Amnesty har inte kunnat hitta bevis för att en enda person som gjort sig skyldig till människorättskränkningar eller brott mot internationell rätt, som tortyr och utomrättsliga avrättningar, har åtalats.

Tortyr och godtyckliga gripanden
Kravallpoliser påstås ha dödat Faber López, som själv var polis. Trots att regeringen anklagade beväpnade “terrorister” för hans död, så hävdar hans familj att hans kropp inte bar på några skottskador men visade tecken på tortyr. Samma kväll som han dog hade López ringt till sin familj för att berätta att han skulle säga upp sig och om de inte fick tag på honom nästa dag berodde det på att hans kollegor hade dödat honom.

Rapporten tar även upp sju fall av sannolika godtyckliga gripanden och överträdelser av rätten till en rättvis rättegång, som var en del av regeringens strategi att bryta upp proteströrelsen. Den avslöjar även hur myndigheterna använt sig av tortyr för att straffa demonstranter och hur bevis förfalskats.

Amnesty har dokumenterat åtminstone 12 fall av möjlig tortyr, däribland ett fall där en ung kvinna utsattes för sexuell tortyr i ett fångläger. I flera andra fall hade offren fortfarande fysiska skador när de blev intervjuade mer än en månad efter det att de hade utsatts för tortyr.

Flera av dem som utsatts för människorättskränkningar har inte velat anmäla de nicaraguanska myndigheterna på grund av rädslan för hämnd. Istället för att i ett tidigt skede genomföra opartiska och grundliga utredningar om människorättsbrott har myndigheterna ofta trakasserat och hotat både de som utsatts och deras släktingar.

Internförflykt och tvångsmigration
Krisen har orsakat en internflykt och tvångsmigration av tusentals människor. Den 31 juli meddelade FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) att nästan 8 000 människor från Nicaragua hade begärt asyl i Costa Rica, runt 200 per dag, medan ytterligare 15 000 hade bokat tid för asylansökningar de kommande veckorna.

- Genom att införa alltmer hänsynslösa strategier för att förtrycka sitt eget folk, har president Ortega fördjupat Nicaraguas värsta människorättskris på flera årtionden och tvingat tusentals människor att överge sina hem och söka skydd i andra delar av landet eller i Costa Rica. Ortegas regering måste omedelbart sätta stopp för det våldsamma förtrycket, säger Erika Guevara-Rosas.

Rapporten bygger på två utredningsuppdrag till Nicaragua och Costa Rica under juli respektive september 2018, där Amnesty International genomförde 115 intervjuer och dokumenterade 25 fall av människorättskränkningar. Ett team av experter granskade även mer än 80 olika delar av audiovisuellt- och bildmaterial för att bidra med en kontextuell analys till rapporten.

Rapporten finns bifogad som pdf.

Hela det engelska pressmeddelandet finns att läsa på www.amnesty.org

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Sedan början av juni har Nicaraguas president Daniel Ortega trappat upp statens förtryck genom en så kallad “upprensningsinsats” som riktat sig mot demonstranter. De har utsatts för godtyckliga gripanden, tortyr samt ett utbrett och urskillningslöst dödligt våld - utfört av polis och regeringstrogna väpnade grupper. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

Läs vidare »

Ryssland: Amnestyutredare bortförd och utsatt för skenavrättningar i Ingusjien

Pressmeddelanden   •   Okt 15, 2018 11:07 CEST

En utredare från Amnesty International som var på plats för att övervaka demonstrationerna i delrepubliken Ingusjiens huvudstad Magas, blev bortförd, misshandlad och utsatt för skenavrättningar av män som hävdade att de arbetade för säkerhetstjänsten.

​Kazakstan: Personer med intellektuella funktionsnedsättningar nekas grundläggande rättigheter

Pressmeddelanden   •   Okt 12, 2018 01:03 CEST

Personer i Kazakstan med psykosociala och intellektuella funktionsnedsättningar blir stigmatiserade och isolerade, och de hindras från att utöva sina mänskliga rättigheter. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport som kräver förändring - och att de mänskliga rättigheterna respekteras, åtnjuts och skyddas.

Sverige: Teodora del Carmen Vásquez får Per Anger-priset

Pressmeddelanden   •   Okt 11, 2018 05:00 CEST

Forum för levande historia ger årets Per Anger-pris, svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati, till Teodora del Carmen Vásquez. Amnesty International har i många år arbetat för att förändra abortlagarna i El Salvador och har hela tiden stöttat Teodora del Carmen Vásquez i hennes kamp för att bli frigiven.

​Amnesty Sverige ska använda sig av jämlikhetsdata

Pressmeddelanden   •   Okt 08, 2018 05:00 CEST

- Alla människor ska ha samma möjligheter inom Amnesty, och vi måste ju själva vara den förändring vi vill se i samhället. Därför har Amnesty International Sveriges styrelse beslutat att vi ska använda oss av jämlikhetsdata för att få mer kunskap om vår organisation och vassare verktyg för att utveckla den, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare för Amnesty.

Hur vet vi att det finns en löneskillnad mellan män och kvinnor?

Därför att vi har tydliga siffror som visar det.

I Sverige kartläggs idag till exempel skillnader mellan kvinnors och mäns löner och åldersfördelningen på arbetsplatser. Sådan data är viktiga verktyg för att komma åt diskriminering. När det gäller de andra så kallade diskrimineringsgrunderna, som sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion och så vidare - finns färre data. För Amnesty är det förstås lika viktigt att ha verktyg för att tackla också de formerna av diskriminering.

- Ett viktigt steg i vårt jämlikhetsarbete är att göra en kartläggning bland våra medlemmar. Vi kommer att skicka ut en enkät till Amnestys medlemmar, som alla som vill kommer kunna svara på, där de får uppge om de stött på hinder eller brister i vår organisation som kan kopplas till diskrimineringsgrunderna eller till social bakgrund. Enkäten är förstås frivillig, svaren är helt anonyma och uppgifterna baserade på självidentifikation. Finns det frågor en inte vill svara på, så är det förstås helt ok. Alla väljer själva vad de vill, och inte vill, svara på, säger Anna Lindenfors.

I till exempel USA, England och Kanada förs redan statistik över andra grunder än kön och ålder på nationell nivå. FN har återkommande kritiserat Sverige för att våra myndigheter inte för statistik utifrån till exempel etnisk tillhörighet, hudfärg eller religion och FN har också rekommenderat att Sverige inför statistik som synliggör utsatthet och ojämlikhet på etnisk grund. Jämlikhetsdata är ett exempel på sådan statistik.

- Resultatet från enkäten ska användas i vårt antidiskriminerings- och jämlikhetsarbete. Genom den data vi samlar in kan vi utforma mer riktade och resultatorienterade insatser för ökad jämlikhet i vår organisation, säger Anna Lindenfors.

FAKTA: Jämlikhetdata
Jämlikhetsdata är en metod som används för att samla större kunskap om sammansättningen av en grupp och människors tillgång till sina rättigheter med syfte att så effektivt som möjligt kunna motverka diskriminering och skapa förutsättningar för mer jämlikhet och inkludering.

Syftet med att samla in jämlikhetsdata är att mäta strukturella skillnader mellan olika grupper inom en organisation, ett företag, en kommun och så vidare.

För Amnestys del samlas jämlikhetsdata in som genom vilken enkät som helst. Enda skillnaden är att vi här vill förstå om det finns skillnader som personer upplever som kan knytas till de olika diskrimineringsgrunderna (samt till social bakgrund).

Användning av metoden jämlikhetsdata för Amnestys del kommer att innebära att medlemmar och anställda, anonymt och frivilligt, själva identifierar sig utifrån de olika diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, ålder, religion eller annan trosuppfattning och funktionsnedsättning. Vi kommer även att be dem som vill att identifiera sin sociala bakgrund, vilket inte är en av de officiella diskrimineringsgrunderna i svensk rätt men däremot en vedertagen diskrimineringsgrund i folkrätten.

Informationen kommer att användas för att synliggöra brister och missgynnande behandling som kan finnas inom Amnesty. Ett exempel kan vara om människor med en funktionsnedsättning upplever bristande tillgänglighet inom Amnesty vilket kan försvåra för dem att delta i verksamheten på samma villkor som andra.

Den informationen ligger till grund för att utforma mer riktade och resultatorienterade insatser för ökad jämlikhet. Inga personuppgifter kommer att registreras i medlemsdatabaser eller förteckningar över anställda eller på annat sätt knytas till individer inom organisationen.

Läs gärna mer här:
https://www.amnesty.se/om-amnesty/jamlikhetsdata/

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

- Alla människor ska ha samma möjligheter inom Amnesty, och vi måste ju själva vara den förändring vi vill se i samhället. Därför har Amnesty International Sveriges styrelse beslutat att vi ska använda oss av jämlikhetsdata för att få mer kunskap om vår organisation och vassare verktyg för att utveckla den, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare för Amnesty.

Läs vidare »

​Grekland: Utsatta kvinnor på flykt protesterar mot övergrepp och vidriga förhållanden

Pressmeddelanden   •   Okt 05, 2018 02:01 CEST

Kvinnor som flyr från krig och konflikter går ihop i kampen mot övergrepp, däribland sexuellt våld, och kräver ett bättre liv i Europa. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

Världen: Aborträtten 2018 - ​årets 6 viktigaste händelser

Blogginlägg   •   Sep 28, 2018 00:02 CEST

Abort är inget brott. Men år 2018 lever många flickor, kvinnor och andra som kan bli gravida, i länder som begränsar, förbjuder och kriminaliserar abort. Den 28 september - internationella dagen för avkriminalisering av abort - står vi upp för aborträtten. Idag och alla andra dagar.

Qatar: Migrantarbetare drabbade av flera månaders utebliven lön

Pressmeddelanden   •   Sep 26, 2018 01:02 CEST

  • Företaget Mercury MENA är skyldiga dussintals tidigare anställda flera tusentals dollar i utebliven lön.
  • Amnesty International uppmanar till kompensation och arbetsreformer.

En ny utredning av Amnesty International avslöjar hur ett ingenjörsföretag som var delaktig i uppbyggnaden av infrastrukturen inför herrarnas fotbolls-VM 2022, har använt sig av Qatars ökända “sponsorsystem” som exploaterar migrantarbetare. Företaget Mercury MENA har  underlåtit att betala ut tusentals dollar i lön och anställningsförmåner, vilket har resulterat i att migrantarbetarna är strandade och utan pengar i Qatar.

Amnesty uppmanar den qatariska regeringen att garantera de tidigare anställda hos Mercury MENA att de ska få de pengar de är berättigade till, samt att regeringen grundligt reformerar det så kallade kafala-systemet som har gjort det möjligt för många företag att utnyttja migrantarbetare, något Amnesty och andra visat i tidigare rapporter sedan 2013. 

- 2017 fick den qatariska regeringen beröm efter att de meddelat att de skulle påbörja arbetsreformer. Men samtidigt som avtalet tecknades, befann sig flera Mercury MENA-anställda strandsatta med utebliven lön och i undermåliga boendeförhållanden, utan vetskap om var de skulle kunna få mat och om de någonsin skulle kunna återvända hem till sina familjer igen, säger Steve Cockburn, chef för globala frågor på Amnesty International.

- Många Mercury MENA-anställda offrade mycket för att kunna arbeta i Qatar och tog stora lån. De arbetade i flera månader med utebliven lön och blev svikna av ett system som misslyckats med att skydda dem. Genom att garantera migrantarbetarna deras lön kan Qatar hjälpa dem att återuppbygga sina liv och visa att de menar allvar med att förbättra arbetsvillkoren.

Mellan oktober 2017 och april 2018 intervjuade Amnesty 78 tidigare anställda hos Mercury MENA från Indien, Nepal och Filippinerna - några av dem som företaget är skyldiga stora summor pengar till. I Nepal, där mer än en tredjedel av befolkningen lever på mindre än 2 dollar per dag, intervjuade Amnesty 34 människor som företaget är skyldiga i genomsnitt 2035 dollar var.

Mercury MENA, tidigare känt som Mercury Middle East, spelade en viktig roll i uppbyggnaden av den “showcasemodell” av stadium som var betydelsefull i den vinnande presentationen till FIFA i december 2010. Sedan dess har migrantarbetare som varit anställda hos företaget arbetat med uppbyggnaden av några av Qatars mest prestigefyllda projekt, till exempel “Future City of Lusail” som kommer att vara stadion för öppnings- och avslutningsmatcherna i VM, och migrantarbetarnas boendekomplex Barwa Al Baraha, en byggnad som ironiskt nog visas upp som ett exempel på förbättrade arbetsvillkor för migrantarbetarna.

Kompensation
Trots löftet om stora reformer 2017 och att utresetillstånden avskaffades tidigare denna månad för de flesta migrantarbetare, uppfyller inte Qatars arbetslagar internationella villkor. Arbetsgivare kan fortfarande förhindra arbetstagare från att byta jobb i Qatar, ibland ända upp till fem år. Arbetstagare som byter jobb utan tillstånd från sina arbetsgivare anklagas för att “avvika”, en straffbar handling som kan leda till häktning och utvisning. I framtiden väntas utlovade reformer när det gäller att skapa en fond för utsatta arbetare, samt att sätta en ny gräns för minimilön.

Både Nepal och Qatar har ett ansvar för att reparera den skada som de tidigare Mercury MENA-anställda har utsatts för, och se till att denna typ av exploatering inte sker igen. Nepal och Qatar är skyldiga att skydda migrantarbetare från missförhållanden enligt en rad internationella konventioner som de har ratificerat, inklusive ILO:s konvention angående avskaffande av tvångsarbete samt att kompensera för utebliven lön.

Amnesty uppmanar Nepal och Qatars regeringar att stötta de tidigare Mercury MENA-anställda i deras krav på rättvisa och att få sina löner utbetalda, samt att förhindra att det här händer igen.

Mercury MENA:s svar
I november 2017 förde Amnesty International en dialog med VD:n för Mercury MENA som erkände försenade löneutbetalningar men nekade till att utnyttja arbetare. Han sa att Mercury MENA hade varit offer för skrupelfria affärspartners, något som resulterade i "kassaflödesproblem" och ett antal tvister om utbetalningar med entreprenörer och kunder.

Dokumenterad kommunikation mellan Mercury MENA och dess anställda visar att företagets ledning var fullt medvetna om problemen med utbetalningar av löner men att de trots det fortsatte att ge löften om utbetalningar som inte hölls.

Amnesty skickade ytterligare mail till Mercury MENA:s VD i december 2017 och i januari 2018 och begärde uppgifter om hur situationen såg ut och vilka åtgärder som vidtagits, samt skrev ett brev i juli 2018 som sammanfattade i huvudpunkterna i utredningen. Hittills har Amnesty inte fått något svar. 

Länk till det engelska pressmeddelandet:
https://www.amnesty.org/en/latest/news/2018/09/qatar-migrant-workers-unpaid-for-months-of-work-by-company-linked-to-world-cup/

Länk tlll del 1 av utredningen - Qatar:
https://www.amnesty.org/en/latest/research/2018/09/mercury-mena-abuses-qatar/

Länk till del 2 av utredningen - Nepal
https://www.amnesty.org/en/latest/research/2018/09/mercury-mena-abuses-nepal/

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

En ny utredning av Amnesty International avslöjar hur ett ingenjörsföretag som var delaktig i uppbyggnaden av infrastrukturen inför herrarnas fotbolls-VM 2022, har använt sig av Qatars ökända “sponsorsystem” som exploaterar migrantarbetare.

Läs vidare »

​Kina: Hundratusentals människor, merparten uigurer, spärras in i “omskolningsläger” på obestämd tid

Pressmeddelanden   •   Sep 24, 2018 13:30 CEST

  • Så många som en miljon, i huvudsak muslimska personer, hålls i interneringsläger i den autonoma Xinjiangprovinsen i nordvästra Kina.
  • Familjer har berättat för Amnesty International om hur de är desperata efter information om hur deras anhöriga har det.

Kina måste omedelbart upphöra med det systematiska förtryck som pågår och bringa klarhet i vad som hänt de uppskattningsvis upp till en miljon, i huvudsak muslimska personer, som hålls godtyckligt i läger i den uiguriska autonoma regionen Xinjiang, det säger Amnesty International i en rapport som publiceras idag.

Under det senaste året har det förekommit en allt intensivare “kampanj” av massinterneringar, integritetskränkande övervakning, politisk indoktrinering och kulturell tvångsassimilering mot de i huvudsak muslimska folkgrupper som bor i regionen - som uigurer och kazaker. De flesta av de internerades familjer har inte fått veta vad som hänt deras anhöriga och av rädsla vågar de heller inte fråga.

- Den kinesiska regeringen måste upphöra med sin klappjakt mot etniska minoriteter i nordvästra Kina, och regeringar världen runt måste ställa de kinesiska myndigheterna till svars för den mardröm som utspelar sig i Xinjiang. Hundratusentals familjer har slitits isär och de är desperata efter information om vad som har hänt deras nära och kära - och Kina måste de dem svar, säger Nicholas Bequelin, chef för Amnesty Internationals Östasienkontor.

I rapporten China: Where are they? Time for answers about mass detentions in Xinjiang Uighur Autonomous Region, skildrar Amnesty oron hos de människor som förlorat sina anhöriga och sina vänner i Xinjiang och som fruktar att de har internerats.Rapporten bygger på intervjuer med över 100 personer, både utanför Kina vars släktingar i Xinjiang fortfarande saknas, men också med personer som själva blivit torterade när de befann sig i läger.

Massförvar
Sedan i mars 2017 har interneringen av i huvudsak muslimska etniska grupper i Xinjiang intensifierats. Då antogs nya regler om “av-extremifiering” i regionen. Att öppet, eller till och med privat, visa sin religiösa eller kulturella tillhörighet - som att till exempel ha ett “onormalt långt” skägg, att bära huvudduk, att be regelbundet, att fasta eller undvika alkohol eller att inneha böcker eller artiklar som handlar om islam eller den uiguriska kulturen - sådant kan anses vara “extremistiskt” enligt de nya reglerna.

Att resa utomlands för att arbeta eller studera, särskilt till “muslimska” länder, eller att ha kontakt med personer utanför Kina är också misstänkliggörande. Det spelar ingen roll om du är ung eller gammal, man eller kvinna, landsortsbo eller stadsbo - alla löper samma risk att bli inspärrade.

Säkerhetskontrollerna som numera utgör en del av det dagliga livet för alla som bor i Xinjiang är ett ypperligt bra tillfälle att leta efter mobiltelefoner med misstänkt innehåll eller för att kontrollera människors identiteter genom att använda sig av program för ansiktsigenkänning.

Myndigheterna beskriver lägren som center för “förändring genom utbildning” men många kallar dem helt enkelt för “omskolningsläger”. De som skickas till lägren är aldrig med om någon rättegång, de har ingen tillgång till advokat och har inte någon rätt att överklaga beslutet. Människor kan vara där i flera månader, och det är myndigheterna som bestämmer när någon har blivit “förändrad”.

De som vägrar eller som inte visar tillräckligt stora framsteg uppges utsättas för bestraffning, av allt från verbala övergrepp till att inte få någon mat, sättas i isolering, bli misshandlade eller tvingas sitta still i plågsamma ställningar. Det har rapporterats om dödsfall innanför anläggningarnas väggar. En del av dessa dödsfall har varit självmord.

Myndigheterna hävdar att att de här extrema åtgärderna måste till för att stoppa terroristplaner och skydda nationens säkerhet. Men åtgärder som görs i syfte att skydda civila från attacker måste vara nödvändiga och proportionella och även så riktade som möjligt, just för att kunna bemöta ett specifikt hot.

- Lägren är ställen där hjärntvätt, tortyr och bestraffning äger rum. Att du kan bli inspärrad bara för att du kontaktat din familj som bor utomlands visar hur befängt, orättfärdigt och totalt godtyckligt de kinesiska myndigheterna beter sig, säger Nicholas Bequelin.

Familjer som slits isär
Många släktingar och vänner utomlands vittnar om känslor av skuld eftersom det verkar ha varit just dessa kopplingar med utlandet som i många fall har orsakat att deras närstående i Xinjiang har blivit misstänkliggjorda. Myndigheterna anklagar dem för att ha band till grupper som den kinesiska regeringen hävdar verkar för “extrema” religiösa åsikter eller som planerar “terroristaktiviteter”.

För att undvika att väcka sådana misstankar uppges det att uigurer, kazaker och andra som lever i Xinjiang har klippt alla band med vänner och familj som lever utanför Kina. De varnar bekanta för att inte ringa dem och raderar utomståendes kontaktuppgifter från sina sociala medier-appar. Eftersom det är omöjligt att få trovärdig information för den som befinner sig utomlands är det många som då fruktar det värsta.

När föräldrar interneras lämnas barnen kvar, och många familjer får det då också ekonomiskt svårt. Äldre barn kan skickas till statliga yrkesinriktade träningscenter och yngre barn kan hamna i något av de massiva “välfärdscenter” som har byggts sedan 2017.

Spioneri
En ytterligare press som den som lever utomlands utsätts för är de aggressiva försöken från kinesiska säkerhetstjänstemän att rekrytera dem som spioner. De som utsätts uppges hotas med att om de inte samarbetar kommer deras familjemedlemmar i Xinjiang att fortsätta vara fängslade. Men om de å andra sidan samarbetar får de löften om att deras närstående kommer få en mild behandling.

Eftersom människor inte vet vilka som rapporterar tillbaka till säkerhetsmyndigheterna i Kina sår detta också frön av misstänksamhet och misstro som ytterligare befäster känslan av isolering och rädsla.

- De kinesiska myndigheternas systematiska förtryck har en förödande effekt på miljontals människors liv. Det är hög tid att myndigheterna berättar sanningen om lägren och låter familjerna återförenas, säger Nicholas Bequelin.

Rapporten finns bifogad som pdf.

Länk till artikel i Amnesty Press, “Så skolas Kinas muslimer om”, av Jojje Olsson. http://www.amnestypress.se/artiklar/reportage/26292/sa-skolas-kinas-muslimer-om/

Länk till det engelska pressmeddelandet:
https://www.amnesty.org/en/latest/news/2018/09/china-xinjiang-families-of-up-to-one-million-detained-demand-answers/

Länk till den svenska aktionen för att stänga omskolningslägren:
https://www.amnesty.se/agerahub/hjalp-oss-att-fa-kina-att-stanga-de-hemliga-omskolningslagren/

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Så många som en miljon, i huvudsak muslimska personer, hålls i interneringsläger i den autonoma Xinjiangprovinsen i nordvästra Kina. Familjer har berättat för Amnesty International om hur de är desperata efter information om hur deras anhöriga har det.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 7 kontaktpersoner

Ami Hedenborg har 20 års erfarenhet som journalist, bland annat från TV4, SR och SVT. På Amnestys svenska sektion ansvarar Ami Hedenborg för... Visa mer

Om Amnesty International Sverige

För mänskliga rättigheter världen över

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Adress

  • Amnesty International Sverige
  • Alsnögatan 11, Box 4719
  • 116 92 Stockholm
  • Vår hemsida