Följ Amnesty International Sverige

Uttalande: Skärpning, regeringen! Amnesty Sverige välkomnar FN-kommitténs skarpa kritik

Blogginlägg   •   Maj 16, 2018 18:02 CEST

Amnesty Sverige välkomnar de slutsatser som FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD) dragit efter att nyligen ha granskat hur Sverige lever upp till sina åtaganden enligt rasdiskrimineringskonventionen.

Text av Johanna Westeson, sakkunnig diskrimineringsfrågor, Amnesty svenska sektionen

CERD konstaterar bland annat att såväl hatbrott som rasistiskt hate speech (hets mot folkgrupp) mot judar, muslimer, afrosvenskar och romer är alltför vanligt förekommande i Sverige, och att dessa brott mycket sällan leder till att någon ställs inför rätta eller att det ens blir en utredning. Kommittén uttrycker sin oro över den utsatthet som särskilt muslimer, afrosvenskar och romer lever med och kräver av den svenska regeringen att den tar krafttag för att såväl stoppa hat och hot som att bryta den ekonomiska segregationen.

Amnesty välkomnar i synnerhet kommitténs kraftfulla rekommendation att Sverige bör införa statistik som synliggör utsatthet och ojämlikhet på etnisk grund: så kallad jämlikhetsdata. Statistiskt säkerställd information om hur olika grupper upplever diskriminering och ojämlikhet - insamlad utifrån principerna anonymitet, frivillighet och självidentifikation - är en förutsättning för ett effektivt antidiskrimineringsarbete och används redan i många länder. Jämlikhetsdata är också en viktigt metod för att kunna undersöka såväl eventuell rasprofilering som hatbrott på rasistisk grund. Det är dags att Sverige hörsammar kommitténs rekommendation och påbörjar processen med att insamla jämlikhetsdata för att sedan kunna sätta in kraftfulla åtgärder mot rasism och för ickediskriminering.

Amnesty ser med oro på den polariserande retorik som präglar delar av den svenska valrörelsen och som ställer ett “vi” mot ett “dom” (migranter, personer i förorten, bidragstagare). Den retoriken, och politiken som följer i dess spår, riskerar att underblåsa rasism generellt och islamofobi och afrofobi specifikt. Rasistiska och nazistiska organisationer får vind i seglen. Amnesty menar att en sådan retorik kan leda till splittring och hat och kräver i linje med FN att den upphör. Svenska politiker och tjänstemän ska hålla sig till förslag och uttalanden som värnar om alla människors lika värde och rättigheter.

I fråga om samers rättigheter önskar Amnesty att kommittén ännu tydligare uttryckt att Sverige nu måste komma till rätta med den historiska rasismen mot samer, bland annat genom att tillsätta en samisk sanningskommission. Kommittén borde även i än skarpare ordalag ha fördömt hur samers internationellt erkända markrättigheter kränks dagligen i Sápmi. Amnesty gläds dock åt att kommittén kritiserar hur olika grupper av samer (renägande samer kontra icke renägande samer) åtnjuter olika grad av rättigheter. En sådan åtskillnad i lag och praktik strider mot internationell urfolksrätt och bör upphöra.

Amnesty kommer att följa hur Sveriges regering förhåller sig till CERD:s kritik. Vi förväntar oss att regeringen tar den på största allvar och skyndsamt åtgärdar de brister som kommittén identifierat.

FAKTA:
Stater som ansluter sig till FN:s konventioner om mänskliga rättigheter åtar sig att granskas av FN med jämna mellanrum. Granskningen genomförs av kommittéer som är knutna till de så kallade kärnkonventionerna, där rasdiskrimineringskonventionen är en. Kommittéerna består av experter från olika länder, som valts utifrån sin sakkunskap och människorättserfarenhet. Inför granskningen inbjuds både regeringen och frivilligorganisationer att lämna skriftliga rapporter till den aktuella kommittén om situationen i landet vad gäller de rättigheter som ska granskas. Amnesty lämnade inte in någon sådan rapport inför den här granskningen. Förra gången CERD granskade Sverige var 2013 och nästa gång det sker är om ungefär fem år.