Följ Amnesty International Sverige

​Sverige: Situationen för mänskliga rättigheter i Sverige granskas av FN

Pressmeddelande   •   Jan 23, 2020 05:00 CET

Illustration: Tova Jerfelt/Amnesty International

Ett oroväckande stort antal fall av våldtäkter och sexuellt relaterat våld, som främst drabbar kvinnor, leder aldrig åtal. Samtidigt fortsätter kränkningar av utsatta EU-medborgares rättigheter. Det är de två främsta huvudpunkterna som Amnesty International lyfter fram i sin granskning av utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i Sverige inför en hearing vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève den 27 januari.

Universal Periodic Review, UPR, är FN:s återkommande granskning av situationen för de mänskliga rättigheterna i samtliga FN:s medlemsstater. Inför granskningen av Sverige har Amnesty International tagit fram rapporten “Sweden: Rights for all? The case of rape survivors and vulnerable EU citizens”. Rapporten är ett av många komplement till den nationella rapport som Sveriges regering lämnade in till FN den 14 oktober 2019. Amnesty lägger tonvikten på två områden där organisationen gjort utredningar under 2018 och 2019, och har också granskat i vilken utsträckning Sverige uppfyller vissa av de rekommendationer landet fick vid FN:s senaste granskning i januari 2015.

—Regeringen måste säkerställa att de mänskliga rättigheterna gäller alla i vårt land. UPR-granskningen är ett utmärkt tillfälle att belysa utmaningar på människorättsområdet, och vi hoppas att vårt bidrag kan leda leda till konkreta förbättringar av skyddet för rättigheter för några av de mest utsatta i Sverige, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty Sverige.

Våldtäkt och sexuellt våld mot kvinnor
Ett betydande steg togs år 2018 då Sverige fick en ny sexualbrottslagstiftning som gör att sex med någon som inte deltar frivilligt är brottsligt, den så kallade samtyckeslagen. Under samma år mottog polisen 5 663 anmälningar om våldtäkt mot person över 15 år. 96 procent av offren var kvinnor och flickor. Statistiken visar även att endast 12 procent av anmälningar som utretts, där offret var en kvinna över 18 år, ledde till åtal. 

Flera faktorer ligger bakom det låga antalet åtal. Bland annat har det visat sig att förhör av misstänkta gärningsmän görs först efter lång tid och i en del fall inte alls. Och även om polisen och åklagarmyndigheten gemensamt kommit fram till ett bästa arbetssätt, samt att våldtäkter ska utredas av vissa enheter inom polisen, så gjordes en tredjedel av alla utredningar av lokal polis som saknat nödvändig kunskap eller erfarenhet.


Sverige måste prioritera bekämpningen av sexuellt våld
Amnesty International anser att det finns ett akut behov av att avsevärt förstärka polisens och åklagarmyndighetens utredningsförmåga för att på så vis bättre säkerställa snabba och lämpliga utredningar av våldtäktsfall.

I sin rapport uppmanar därför Amnesty regeringen att prioritera bekämpningen av det utbredda sexuella våldet och se till att det finns tillräckliga resurser för att säkerställa att polisen och åklagarmyndigheten har den kapacitet som krävs för att kunna genomföra grundliga, effektiva och snabba utredningar av samtliga anmälningar av våldtäkt.

— Det momentum som samtyckeslagen innebar riskerar att gå om intet om inte polisens utredningar i våldtäktsärenden avsevärt förbättras. Det handlar i grunden om att våldtäktsöverlevare inte ska nekas rättvisa, upprättelse och stöd, säger Katarina Bergehed, sakkunnig kvinnors rättigheter samt sexuella och reproduktiva rättigheter på Amnesty Sverige och medförfattare till rapporten Time for Change.

Amnesty välkomnade därför polisens besked i juni 2019 om en särskild satsning för att höja kvaliteten och effektiviteten i våldtäktsutredningar och utredningar av sexualbrott mot barn samt våld i nära relation.

Utsatta EU-medborgares rättigheter
Under det senaste decenniet har antalet utsatta EU-medborgare från Östeuropa, främst Rumänien och Bulgarien, ökat i Sverige. Här lever de ett marginaliserat liv i ovisshet och berövas rätten till socialt skydd och stöd. Av Amnestys granskning framgår tydligt att det råder stor förvirring bland kommuner och regioner kring vilka skyldigheter de har gentemot utsatta EU-medborgare.

Amnesty efterfrågar därför i sin rapport nationella riktlinjer och vägledning från regeringens sida. De måste stämma överens med Sveriges människorättsåtaganden gentemot alla människor som befinner sig i landet.

Begränsningar i tillgång till vård för utsatta EU-medborgare är en av flera faktorer som, enligt Amnesty, ytterligare marginaliserar en redan utsatt grupp. Enligt internationell rätt är staten skyldig att göra vård tillgänglig för alla, vilket inkluderar icke-medborgare. Trots detta har Amnesty mottagit rapporter om hur utsatta EU-medborgare fått oskäligt höga räkningar för vård, medan andra nekats vård helt och hållet. 

Tillgången till vård skiljer sig stort i landet mellan de olika regionerna, men kan även skilja sig mellan olika vårdgivare inom en och samma region. En bidragande faktor anses vara att de flesta utsatta EU-medborgare saknar det europeiska sjukförsäkringskortet.

Amnesty kräver därför att regeringen nu gör ett nationellt tydliggörande och ser till att utsatta EU-medborgare åtminstone får tillgång till samma lagstadgade vård som så kallade “papperslösa” har i dag.


Polisens kränkande behandling av utsatta EU-medborgare
Utsatta EU-medborgare i Stockholm vittnar om hur de utsätts för kränkande behandling och trakasserier av den svenska polisen. Vid upprepade tillfällen har polisen bett dem lämna platsen de suttit på för att tigga eller tvingat in dem i polisbilar för att sedan föra dem ut ur stan. Detta trots att det inte råder något tiggeriförbud i Stockholm och utan att personerna i frågan utgjort någon reell ordningsstörning.

Amnesty kräver därför att regeringen uppmanar rikspolischefen att se till så att all form av kränkande och diskriminerande behandling av utsatta EU-medborgare från polisens sida upphör och att poliser som utfört trakasserier hålls ansvariga.

— FN har vid flera tillfällen påpekat att Sverige har ett människorättsansvar för alla som befinner sig i Sverige. Det omfattar utsatta romer från andra EU-länder, vilka liksom alla andra har rätt till vård, boende och ett respektfullt bemötande när de är här. Nu är det dags att Sveriges regering tar den internationella kritiken på allvar och lever upp till sina åtaganden, säger Johanna Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty Sverige och huvudförfattare till rapporten A Cold Welcome.

Tortyr ska vara en självklar del av nationell lagstiftning
I dag är tortyr inte ett brott i svensk lagstiftning. Detta vill Amnesty se en omedelbar ändring på.

En nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige
Regeringen har uttryckt ambitionen att upprätta en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige, i enlighet med de så kallade Parisprinciperna som anger internationell standard för sådana institutioner. En utredning har gjorts och Amnesty Sverige har tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer deltagit i en dialog om utformningen av den nya institutionen. Amnesty Sverige har bland annat lyft vikten av att institutionen får ett säkerställt oberoende, grundlagsskydd, tillräckliga resurser, samt bär ansvar att konsultera grupper som är särskilt utsatta för människorättskränkningar.

—I en tid då vår omvärld präglas av ökad polarisering, diskriminering och ett ifrågasättande av människors grundläggande rättigheter är det av yttersta vikt att regeringen utan dröjsmål upprättar en oberoende nationell institution med ett brett mandat. Både nationella människorättsorganisationer och FN har uppmanat Sverige att göra det, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare för Amnesty Sverige.

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Bifogade filer

PDF-dokument