Följ Amnesty International Sverige

​Världen: Försvarsindustrin brister när det gäller att granska människorättsriskerna med sin verksamhet

Pressmeddelande   •   Sep 09, 2019 02:00 CEST

Samtidigt som världens största vapenmässan Defence & Security Equipment International slår upp dörrarna i London visar Amnesty International i en ny rapport att ledande företag inom försvarsindustrin brister i de analyser som borde förhindra att deras produkter används i potentiella människorättskränkningar och krigsbrott. Airbus, BAE Systems och Raytheon finns bland företagen. Även svenska Saab har ingått i undersökningen.

Amnesty har i utredningen för rapporten Outsourcing Responsibility kontaktat 22 stora och globala företag inom försvarsindustrin och bett dem förklara hur de hanterar sitt ansvar när det gäller att respektera mänskliga rättigheter enligt internationellt erkända standarder. Flera av företagen exporterar vapen till länder som anklagas för krigsbrott och allvarliga människorättskränkningar, såsom Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

Inget av de företag som svarade kunde på ett tillfredsställande sätt förklara hur de agerar för att säkerställa att de inte bidrar till människorättskränkningar och 14 av dem svarade inte alls.

- Den roll som vapenföretag har i dödliga konflikter som präglas av allvarliga människorättskränkningar har alldeles för länge varit “elefanten i rummet”. Medan stater som Storbritannien med rätta granskas i domstol för ansvarslösa vapenaffärer har företag som gör vinster på att sälja vapen till stater som är inblandade i dessa konflikter i stort sett sluppit undan granskning, säger Patrick Wilcken, vapenhandelsutredare på Amnesty International.

- Inget av företagen vi kontaktade kunde visa på en tillräcklig “due diligence”. Det här synliggör en alarmerande likgiltighet inför det mänskliga priset som är en oundviklig följd av företagens verksamhet - och blottar företagen inför risken att de och deras chefer kan åtalas för delaktighet i krigsbrott.

Amnesty undersökte 22 vapenföretag från 11 länder. Åtta svarade: Airbus, BAE Systems, Leonardo, Lockheed Martin, Raytheon, Rolls-Royce, Saab och Thales.

De 14 som inte svarade var:

Arquus, Avibras, Boeing, Dassault Aviation, Elbit Systems, Embraer, Heckler and Koch, General Dynamics, Herstal Group, Norinco, Northrop Grumman, Remington Outdoor, Rosoboronexport och Zastava.

En sammanställning av svaren från de åtta bolagen finns här.

I sitt korta svar till Amnesty säger Saab att man följer svenska lagar och förordningar om krigsmaterielexport och att man beaktar bland annat mänskliga rättigheter vid till exempel nya marknader och nya affärsmöjligheter, men att denna diskussion förs med staten och tillståndsmyndigheter. Saab skriver också att handel kan vara ett sätt att främja demokrati samt att stater har en rätt och en skyldighet att skydda sina gränser och människor som befinner sig inom dessa.

- Förutom att följa lagstiftning om exportkontroll har de här företagen samma skyldighet att respektera mänskliga rättigheter som företag i alla andra branscher har. Saabs svar bekräftar rapportens slutsats, det vill säga att försvarsindustriföretagen duckar för ansvaret att själva identifiera, förebygga, mildra och ta ansvar för människorättsrisker kopplade till verksamheten. Det här ett ansvar de har enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig företagsansvar på Amnesty i Sverige.

Även om staters ansvar kopplat till mänskliga rättigheter när det gäller sin vapenexport numera regleras via vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty och via regional och nationell lagstiftning så är den centrala rollen som de här företagen har när det gäller att förse länder med militära produkter och tjänster ofta förbisedd, detta trots att de produkter de säljer ofta riskerar att användas för att kränka mänskliga rättigheter.

- Det senaste årets rapporter om att svenskt krigsmateriel används i kriget i Jemen visar på behovet av att både stater och företag gör en grundlig riskanalys innan man genomför vapenaffärer. Att sälja krigsmateriel till länder som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, två länder som både är inblandade i kriget i Jemen och där kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer är så klart förenat med stora risker, säger Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty Sverige med ansvar för vapenhandel och mänskliga rättigheter.

“Någon annans ansvar”
- De flesta företag som svarade hävdade att ansvaret för människorättsanalys ligger hos staten via exportkontroll-lagstiftningen. Men staters olika regler fråntar inte företagen ansvaret att göra sina egna “human rights due diligence” - oavsett vilken sektor företaget verkar inom. Att gömma sig bakom staters regler duger inte - särskilt inte när exporttillstånd har visat sig vara bristfälliga, och när stater som utfärdar exporttillstånd själva har anklagats för delaktighet i krigsbrott och andra övergrepp, säger Patrick Wilcken.

Amnesty uppmanar försvarsindustriföretag att
- undersöka hur deras kunder tidigare presterat när det gäller mänskliga rättigheter;

- att bygga in krav på efterlevnad av internationella normer om mänskliga rättigheter i kontrakt;

- att kontinuerligt bevaka och tidvis granska hur kunderna agerar;

- att använda sitt inflytande för att påverka kunders beteende.

- Jättarna inom försvarsindustrin svär sig fria från ansvar genom att hävda att så snart deras produkter har skeppats iväg så har de inte längre någon kontroll över hur de används. Det argumentet håller inte, varken juridiskt eller etiskt. Det är hög tid att företagen börjar ta ansvar för sina beslut. Om risken att vapnen kommer att användas för människorättskränkningar är omöjlig att avvärja så ska företagen avstyra eller upphöra med att sälja dem, säger Patrick Wilcken.

Bakgrund
Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som antogs enhälligt av FN:s råd för mänskliga rättigheter i juni 2011, har alla företag ett ansvar för att respektera mänskliga rättigheter. För att kunna ta det ansvaret behöver de utföra konsekvensanalyser när det gäller potentiella risker för människorättskränkningar, det vill säga en ‘human rights due diligence”. De behöver med andra ord kunna identifiera, hindra, mildra och visa hur de möter både risken att de kan komma att negativt påverka mänskliga rättigheter och den faktiska påverkan på mänskliga rättigheter som företaget kan ha.

För försvarsindustrin innebär det att företag måste analysera och åtgärda risker för människorättskränkningar och övergrepp i verksamhetens alla led - dit hör bland annat hur kunder som militär och polis använder sina vapen.

Den svenska regeringen har inkluderat FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter i sin handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter. Den omfattar även försvarsindustrin.

Rapporten finns bifogad som pdf.
Hela det engelska pressmeddelandet finns att läsa på www.amnesty.org

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Bifogade filer

PDF-dokument