Gå direkt till innehåll
Sverige - stöd och hjälp till de som blivit utsatta för våldtäkt måste förbättras i Sverige

Blogginlägg -

Sverige - stöd och hjälp till de som blivit utsatta för våldtäkt måste förbättras i Sverige

Ingen ska utsättas för våldtäkt. Men om det ändå sker måste den som utsätts få allt stöd och all hjälp hen behöver. Sexuellt våld ökar risken för ohälsa, och många får psykologiska skador och trauman som måste behandlas. Risken är annars att de akuta stressreaktionerna efter övergreppet övergår till allvarlig och långvarig ohälsa hos den som blivit utsatt.

Text: Katarina Bergehed, sakkunnig kvinnors rättigheter och sexuella och reproduktiva rättigheter, Amnesty Sverige

Det är vanligt att kvinnor som blivit våldtagna utvecklar posttraumatisk stressyndrom, PTSD. Och PTSD kan i sin tur orsaka en rad andra psykiska besvär, som depression, ångest, suicidtankar eller ökad risk för missbruk.

Att vården ska finns där för alla som utsatts och som behöver hjälp för att läka borde vara en självklarhet. Men så ser det inte ut i dag.

Att vården och stödet brister var något som flera vittnade om i Amnestys rapport Time for Change: Justice for Rape Survivors in the Nordic Countries som kom förra året. Bland dem vi intervjuade för rapporten fanns kvinnor som utsatts för våldtäkt, stödorganisationer, terapeuter och vårdpersonal. De pekade alla på svårigheterna att få långsiktigt stöd och traumabearbetning efter det akuta skedet.

Viktig kartläggning om vården vid sexuellt våld

Den bilden bekräftas nu när Sveriges kommuner och regioner, SKR, publicerat en ny kartläggning kring hur vården möter behoven hos personer som utsatts för sexuellt våld. I rapporten Vården vid sexuellt våld: Nuläge och vägar framåt identifieras flera problemområden.

Ett av problemen är att vårdens omhändertagande av sexualbrottsoffer i det akuta skedet varierar över landet. Det finns visserligen stödmaterial för det medicinska omhändertagandet samt mallar och instruktioner för hur spårsäkring ska genomföras. Men de stora skillnaderna ligger i det psykosociala stödet och uppföljningen.

Få specialiserade mottagningar

Bäst tycks det fungera på specialiserade mottagningar, som Akutmottagningen för våldtagna i Stockholm, eller ASTA-mottagningen i Region Västerbotten. Personalen där har utvecklat stor kunskap om och vana vid att möta personer som utsatts för sexuellt våld och det psykosociala stödet ingår i vården som erbjuds. Mottagningarna är öppna för alla, oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Men sådana specialiserade mottagningar finns bara på ett fåtal platser i Sverige. De flesta sexualbrottsoffer som söker sig till vården i nära anslutning till händelsen hamnar istället på gynmottagningar (kvinnor), kirurgmottagningen (män), barnkliniker eller vanliga akutmottagningar. Transpersoner som är en utsatt grupp vad gäller sexuellt våld kan också ha svårt att söka vård efter övergrepp.

Vårdens bemötande centralt

Bemötandet på dessa enheter varierar och kan i värsta fall riskera att bli ytterligare en negativ upplevelse för den som utsatts. Just bemötande lyfts fram som den viktigaste faktorn för att en person ska våga berätta om det hen har varit med om. Men vårdpersonal saknar kunskap och trygghet när det gäller fråga och prata om utsatthet för sexuellt våld - och agera på den information som framkommer. Det ökar inte bara risken för att personen inte får den vård hen är i behov av. För en del kan mötet med vården upplevas som ytterligare en kränkning.

Vårdpersonalens medvetenheten om behoven i särskilt utsatta grupper lämnar mycket i övrigt att önska, enligt SKR.

Kan påverka individen i åratal efter händelsen

De allra flesta som utsätts för sexualbrott varken polisanmäler eller söker vård. Alla är naturligtvis inte i behov av vård och behandling. Andra kanske försöker förtränga eller lämna händelsen bakom sig. Sexuellt våld kan påverka en person långt senare i livet och ge upphov till andra sjukdomar och besvär, såväl somatiska som psykiska. Många som utsätts uppsöker vården först månader eller år efter själva övergreppet/en, och ofta av andra orsaker.

Att få vård i ett senare skede är dock inte lätt, visar SKR:s kartläggning. För de som aktivt söker hjälp för att kunna bearbeta övergrepp saknas verksamheter med ansvar för dessa patienter i de flesta regioner. Det råder en otydlighet både kring vart en kan vända sig och vilken vård som finns att få. Därför riskerar patienter att bollas runt utan att få den behandling som svarar mot individens behov. Andra har kanske haft flera kontakter med olika delar av vården och psykiatrin under lång tid utan att ens fått frågan om de utsatts för sexuellt våld.

Svårt att få traumabehandling

SKR:s kartläggning visar att tillgången till traumabehandling är särskilt låg. Otydliga ansvarsroller och långa väntetider är några av orsakerna. Psykiatrin är diagnosstyrd och utsatthet för sexuellt våld är i sig inget symptom eller sjukdomstillstånd. Det finns risk för att mer synliga symptom uppmärksammas utan att personen får hjälp att bearbeta trauman.

Särskilt svårt att få rätt och adekvat behandling är det för de som har en komplex problematik med exempelvis både PTSD och andra symptom eller tillstånd, som ätstörningar eller självskadebeteenden.

Att använda vårdens resurser effektivt

Det rapporten visar är inget nytt eller tillfälligt fenomen. I åratal har såväl våldtäktsöverlevare som ideella stödorganisationer vittnat om de brister de mött och sett konsekvenserna av. Därför är SKR:s rapport både efterlängtad och nödvändig. Den syftar inte bara till att beskriva nuläget utan ger också ett genomarbetat underlag för beslutsfattare - främst inom regionerna - om vägen framåt.

Någon kanske invänder att det inte är läge att lägga mer arbete på de redan pressade regionerna. I tider av corona kämpar hälso- och sjukvården med att hantera en ny och exceptionell situation.

Men SKR:s rapport kastar ljus över att en bättre organiserad vård efter sexuellt våld inte bara sparar mänskligt lidande för individen i form av psykisk ohälsa, utan också resurser. Att patienter behandlas under mycket lång tid, utan att underliggande trauma exempelvis efter våldtäkt eller incest identifieras, står samhället dyrt. Incitamenten för att säkerställa att vårdens resurser används mer effektivt är alltså flera.

Amnesty ser fram emot att följa arbetet i landets regioner som rimligen bör ta vid efter SKR:s kartläggning. Det kommer vara avgörande för att alla som utsätts för sexualbrott får tillgång till den vård, behandling och det stöd de är i behov av - oavsett vilka de är eller var i landet de bor. Ytterst handlar det naturligtvis om att rätten till bästa möjliga hälsa är en mänsklig rättighet - också för den som utsatts för våldtäkt, incest eller andra sexuella övergrepp. 

Ämnen

Presskontakt

Ami Hedenborg

Ami Hedenborg

Presskontakt Pressansvarig/talesperson +46 (0)70 433 09 16

Relaterade nyheter