Gå direkt till innehåll
Colombia: ​Återlämning av stulen mark kantas av hot och långsamma processer

Nyhet -

Colombia: ​Återlämning av stulen mark kantas av hot och långsamma processer

Hotelser och mord och en bristfällig lagstiftning sätter stopp för den colombianska regeringens löften om att återlämna miljontals hektar med mark som stulits från bönder, ursprungsfolk och ättlingar till slavar, säger Amnesty i en ny rapport,  A land title is not enough: Ensuring sustainable land and restitution in Colombia.

Enligt Amnestys rapport är det dessutom stora problem med att genomföra lagen. The Victims and Land Restitution Law, lag 1448, infördes 2012. De allra flesta som fått sin mark stulen har inte kunnat återvända antingen på grund av de långsamma rättsprocesserna eller på grund av allvarliga hot.

- Colombia har bland det högsta antalet tvångsfördrivna i världen och det är uppenbart att myndigheterna inte gör tillräckligt för att se till att marken lämnas tillbaka till de rättmätiga ägarna, säger Marcelo Pollack, Amnesty Internationals Colombiaexpert.

- Det räcker inte att lämna över en lagfart och säga åt människor att återvända, De colombianska myndigheterna måste snabba på de byråkratiska processerna och garantera såväl fysisk som ekonomisk trygghet för dem som återvänder. De som misstänks vara ansvariga för tvångsfördrivningarna måste också ställas inför rätta.

Närmare sex miljoner människor (13 procent av befolkningen) har drivits på flykt, främst av paramilitär och säkerhetsstyrkor under åren av väpnad konflikt i Colombia. Uppskattningsvis åtta miljoner hektar land har olagligt tagits över, oftast till förmån för mäktiga ekonomiska intressen.
Amnesty välkomnade lagen om landåerlämning när den antogs men de allvarliga bristerna i implementeringen har inneburit att väldigt få av de drabbade fått någon ersättning.

De som försöker återvända hem, ombuden som driver de rättsliga processerna och även statliga tjänstemän som är involverade i arbetet med att lämna tillbaka mark har utsatts för allvarliga hot, våld och i vissa fall mördats. Fram till slutet av augusti 2014 hade riksåklagaren utrett 35 mord som kan kopplas till återlämning av mark. Det faktiska antalet dödade är dock sannolikt betydligt högre.

- Hur kan någon förväntas återvända när de vet att samma personer som tvingade dem att lämna marken och hotade och dödade deras vänner och familjer nu kanske väntar på dem om de återvänder. Om inte regeringen tar itu med det allvarliga och utbredda våldet mot dem som försöker återvända kommer lagar och praxis inte vara annat än tomma gester, säger Marcelo Pollack.

Den väpnade konflikten har gång på gång använts som verktyg av mäktiga nationella och internationella företagsjättar för att skydda deras intressen och givit dem möjlighet att olagligt och genom grova människorättsövergrepp förvärva stora landområden. Hittills har processen med återlämning av mark mest handlat om mindre landområden och lämnat företagen i fred.

Själva processen har många svagheter, dels har den varit oerhört långsam, hittills har bara en bråkdel av marken lämnats tillbaka. Lagen innefattar dessutom en hierarki där möjligheterna att få tillbaka mark och ersättning beror på vilken tidpunkt de fördrevs från marken. De som drabbades före 1991 får ingen ersättning.

Colombias inbördeskrig har omfattat utbredda systematiska brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, bland annat mord, påtvingade försvinnanden, tortyr, tvångsfördrivningar, kidnappningar och sexuellt våld. Förövarna har varit paramilitära grupper, säkerhetsstyrkor och gerillagrupper.

Amnestys rapport publiceras vid en känslig tidpunkt, då FARC-gerillan förhandlar med regeringen om att få ett slut på den 50-åriga väpnade konflikten. Frågan om återlämning av mark är central i förhandlingarna.

Femton fakta om återlämning av mark

Foto copyright Amnesty

Resterna av en tvångsvräkning i El Tamarindo

Ämnen

Kategorier