Indonesien - Systematiska brister i rättsprocessen när det gäller dödsstraffsdomar

Dödsdömda fångar i Indonesien nekas rutinmässigt tillgång till advokater och tvingas till "bekännelser" genom svår misshandel. Utländska medborgare som dömts till döden ställs inför ett rättssystem som de knappt förstår. Det säger Amnesty i en ny rapport.

Rapporten Flawed Justice visar hur regeringen under president Joko "Jokowi" Widodo har parodieratfolkrätten genom att låta genomföra 14 avrättningar under sin tid vid makten. Samtidigt riskerar ett stort antal andra dödsdömda fångar att gå samma öde till mötes.

- Indonesiens helomvändning när det gäller avrättningar har redan lett till döden för 14 personer, trots tydliga bevis för att rättegångarna har varit mycket bristfälliga. Regeringen kan hävda att man följer internationell humanitär rätt till punkt och pricka, men vår utredning visar att verkligheten ser mycket annorlunda ut, säger Josef Benedict, kampanjansvarig vid Amnesty International Sydostasien.

- Dödsstraffet innebär alltid en kränkning av de mänskliga rättigheterna, men de många och allvarliga omständigheterna kring hur det har tillämpats i Indonesien gör det ännu mer tragiskt. Myndigheterna måste sätta stopp för det meningslösa dödandet en gång för alla och och omedelbart se över alla dödsstraff med syfte att omvandla dem.

Trots starka tecken på att Indonesien hade rört sig bort från dödsstraffet de senaste åren, har president Widodos regering - som kom till makten i oktober 2014 - ökat antalet avrättningar betydligt.

Av de 14 människor som har avrättats 2015 var 12 personer utländska medborgare som dömts för narkotikabrott. Regeringen har utlovat att de ska använda dödsstraffet för att hantera en nationell "drogkris", trots att det inte finns några bevis för att hotet om avrättning kan avskräcka någon från att begå brott mer än vad ett fängelsestraff gör. President Widodo säger också att han kommer att avslå alla nådeansökningar från fångar som dömts till döden för narkotikarelaterade brott.

Amnesty har utrett 12 fall av dödsdömda fångar som påvisar stora brister i det indonesiska rättssystemet, vilket väcker oro inför landets bruk av dödsstraffet.

Framtvingade erkännanden

I hälften av fallen hävdar de dödsdömda fångarna att de har tvingats "erkänna" sina brott, bland annat genom brutala slag från poliser i häktet. Många säger att de har blivit torterade eller misshandlade, men de indonesiska myndigheterna har aldrig följt upp anklagelserna med utredningar. En pakistansk medborgare, Zulfiqar Ali, säger att polisen höll honom i ett hus under tre dagar efter gripandet, där han blev slagen, sparkad och fick utstå dödshot tills han till slut skrev under ett "erkännande". Misshandeln var så svår att han var tvungen att operera njurarna och buken. Trots att Zulfiqar Ali under rättegången berättade om tortyren tillät domaren att hans "erkännande" användes som bevis och det gjordes ingen oberoende undersökning avhans anklagelser.

Nekas tillgång till advokat

Det är vanligt att fångar som dömts till döden rutinmässigt nekas tillgång till advokat, trots att det är en rättighet som garanteras i såväl indonesisk som internationell lagstiftning. Det finns också stora frågetecken kring kvaliteten hos de juridiska representanter som tilldelas de som åtalas för narkotikabrott. I ett fall nyligen, var det enda rådet den åtalade fick från sin advokat att svara "ja" på alla frågor från utredaren. I ett annat fall dömdes den åtalade till döden efter en begäran från sin egen advokat till domarna.Inte i något av fallen som granskats i rapporten fick fångarna träffa en domare omedelbart efter att de hade gripits, vilket ska ske enligt internationell rätt - de flesta fick istället vänta flera månader innan det skedde.

Utländska medborgare

12 av den 14 personer som avrättades i Indonesien under 2015 var utländska medborgare, och minst 35 andra utlänningar är för närvarande dömda till döden i landet. Amnestys rapport visar att Indonesien ofta kränker de utländska dödsdömda personernas rättigheter genom att neka dem tillgång tilltolkning eller översättningunder och innan rättegången, genom att få dem att underteckna dokument som de inte förstår, eller genom att förvägra dem tillgång till konsulära tjänster.

Under 2015 avrättades dessutom, i strid med folkrätten, den brasilianske medborgaren Rodrigo Gularte, som blivit diagnostiserad med paranoid schizofreni.

Rekommendationer

På grund av de allvarliga bristerna i Indonesiens rättssystem uppmanar Amnesty myndigheterna att omedelbart upprätta ett oberoende organ som granskar alla fall där människor har dömts till döden i syfte att omvandla dödsstraffen. Indonesien måste också reformera sin strafflagstiftning för att anpassa den till internationell standard och se till att alla fångars rätt till en rättvis rättegång respekteras.

- President Joko Widodo har lovat att förbättra människorättssituationen i Indonesien, men genom att ställa upp ett dussin personer inför en exekutionspluton visar han hur ihåliga dessa löften är, säger Josef Benedict.

Bakgrund 

27 personer avrättades i Indonesien mellan 1999 - 2014, under de första fyra demokratiskt valda presidenternas tid vid makten. Inga avrättningar genomfördes mellan 2009 - 2012. Enligt siffror från The law and Human Rights Ministry den sista april i år fanns minst 121 personer i dödsceller i väntan på att avrättas. Bland dem var 54 personer dömda för drogrelaterade brott, två personer var dömda för terroristanklagelser och 65 var dömda för mord.

Idag har 101 länder avskaffat dödsstraffet helt i sin lagstiftning, ytterligare sex länder har avskaffat i fredstid och 33 länder anses ha avskaffat "i praktiken" genom att de inte har verkställt några avrättningar under lång tid. Det vill säga totalt är det 140 länder idag som inte praktiserar dödsstraff.

Bildtext: Indonesisk media och allmänhet övervakade av militär när de samlades på Nusakambangan Island i Indonesien den 9 April 2015, timmarna före massavrättningen av åtta fångar som var dömda för narkotikabrott. 

Copyright: LBH Masyarakat