Iran: Dödsdomen mot Ahmadreza Djalali fastställd

Genom att fastställa dödsdomen mot Ahmadreza Djalali - efter en hemlig och snabb process som skett utan att försvaret har fått säga sitt - har Irans högsta domstol fullständigt kört över rättssäkerheten, det konstaterar Amnesty International.

Den 9 december mottog Ahmadreza Djalalis advokater information att Högsta domstolens Avdelning 1 bekräftat dödsdomen efter en summarisk process, utan möjlighet till försvar.

Under en månads tid hade Ahmadreza Djalalis advokater upprepade gånger kontaktat Högsta domstolen för att ta reda på vilken avdelning hans överklagande tilldelats, så att de därefter kunde lämna in försvarets inlagor - i enlighet med iransk praxis.

I Ahmadreza Djalalis fall säger advokaterna att de hela tiden fick information om att att ärendet inte hade tilldelats någon avdelning, och att de skulle avvakta. Högsta domstolens beslut kom därför som en chock.

- Det är enormt oroväckande att Högsta domstolen fastställt dödsdomen mot Ahmadreza Djalali. Amnesty fortsätter att verka för att han omedelbart friges och att dödsdomen upphävs, och i Sverige, Italien och Belgien - där Djalali arbetat - har Amnesty hittills samlat in närmare 200 000 namnunderskrifter. Vi kommer nu framföra kraven till Irans ambassad i respektive land, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare vid Amnesty Internationals svenska sektion.

Ahmadreza Djalali, som är läkare och forskare i katastrofmedicin, är iransk medborgare men har permanent uppehållstillstånd i Sverige och bor här med sin familj. 

- Det här är inte bara ett chockerande angrepp på rätten till en rättvis rättegång utan också en total brist på respekt för hans rätt till liv. Det är skrämmande att de iranska myndigheterna medvetet har nekat Ahamadreza Djalali rätten till att få sin dom och sitt straff omprövat. De iranska myndigheterna måste omedelbart ogiltigförklara dödsdomen mot honom och garantera honom rättigheten att kunna lämna in en meningsfull överklagan mot domen inför högsta instans, säger Magdalena Mughrabi, biträdande chef för Mellanöstern och Nordafrika på Amnesty International.

Ahmadreza Djalali var på en affärsresa till Iran när han greps i april 2016. Han hölls fängslad i Evinfängelset i Teheran i sju månader, tre av dem hölls i isolering. Under den här perioden hade han inte tillgång till någon advokat och han blev också utsatt för tortyr för att han skulle “erkänna” att han är spion.

Såvitt känt har ingen utredning gjorts av hans anklagelser om den tortyr han har blivit utsatt för.

I oktober 2017 blev Ahmadreza Djalali dömd för spioneri ("korruption på jorden", ifsad fil-arz) och blev dömd till döden efter en gravt orättfärdig rättegång. Hans advokater har berättat att domstolen främst förlitade sig på framtvingade bevis och att domstolen inte presenterade några som helst bevis som styrkte att Ahmadreza Djalali skulle vara något annat än en akademiker som fredligt utövade sitt yrke.

I ett brev som Ahmadeza Djalali skrev inifrån Evinfängelset i augusti i år skrev han att han fängslats enbart för att han vägrat att via sitt arbete och sina arbetskontakter med EU spionera för Iran.

- UD måste vända på varje sten i det här kritiska läget. Nu gäller det att både bilateralt och genom EU få iranska myndigheter att förstå att dödsdomen och fängslandet av Ahmadreza Djalali, som bor permanent och forskar i EU, är oacceptabel, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty Sverige.

Amnesty International har utfärdat en global blixtaktion för Ahmadreza Djalali.

Länk till den svenska aktionen, där det också finns mer bakgrundsinformation:
https://www.amnesty.se/engagera-dig/agera/aktioner/iran-ki-forskare-domd-till-doden/

Fakta om dödsstraffet
Internationella människorättsorgan upprepar ständigt att det är ett brott mot den grundläggande rätten till liv att utfärda en dödsdom efter rättegångar som inte följer de internationella standarderna för hur en rättvis rättegång ska gå till. Enligt internationell rätt är det bara de “allvarligaste brotten”, det vill säga avsiktligt dödande, som kan utgöra grund för dödsstraff.

Amnesty motsätter sig dödsstraffet i alla former, utan undantag, oavsett brott, förövare, eller metod som används vid avrättningen. Det finns inga som helst bevis på att dödsstraffet skulle vara mer effektivt för att avskräcka från brott än andra former av straff. Dödsstraffet är inte ett straff – det är ett brott.