Jordanien: Flyktingkrisen kräver internationellt stöd

Jordanien är i behov av internationellt stöd för att kunna hålla sina gränser öppna för flyktingar från Syrien, säger Amnesty International. Enligt en ny rapport som publiceras idag den 31 oktober, avvisas hundratals flyktingar vid gränserna till Jordanien och andra grannländer. 

Rapporten, Growing restrictions, tough conditions: The plight of those fleeing Syria to Jordan, visar de stora svårigheter som flyktingar möter när det gäller att ta sig till Jordanien och andra grannländer för att söka skydd. Många av flyktingarna har skickats tillbaka till Syrien och de som tillåts stanna i landet har ofta svårt att tillgodose sina grundläggande behov.

- Det är oacceptabelt att mängder av människor från Syrien, inklusive familjer med små barn, som söker skydd undan striderna inte släpps in i grannländerna, säger Philip Luther, chef för Amnesty Internationals Mellanöstern- och Nordafrikaavdelning.

- Människor som flyr från Syrien till Jordanien och andra länder i regionen möts av allt hårdare gränsbevakning. Många av dem har redan förlorat allt. Amnesty International uppmanar grannländerna att hålla gränserna öppna för flyktingar från Syrien. Organisationen uppmanar även det internationella samfundet att öka ansträngningarna för att hjälpa dessa länder.

Fler än två miljoner människor har flytt från Syrien, vilket har skapat en av de värsta humanitära kriserna på ett decennium. De flesta har tagit tillflykt i Libanon, Jordanien, Turkiet, Irak och Egypten. Ytterligare omkring fyra miljoner människor är på flykt inom Syrien.

- Strömmen av flyktingar har satt ett enormt hårt tryck på länder i regionen. Deras resurser är knappa, men det är ingen ursäkt för att neka flyktingar att komma in i landet eller för att skicka tillbaka människor till konflikten och den humanitära krisen i Syrien, säger Philip Luther.

- Det internationella samfundet har en viktig roll när det gäller att stödja länder i regionen som, än så länge, med minimala resurser får bära bördan av flyktingströmmen. Omedelbart agerande krävs för att trappa upp det internationella humanitära biståndet och återflyttningsprogrammen och för att förhindra en förvärrad kris.

Trots de jordanska myndigheternas påstående att gränserna har hållits öppna för dem som flyr konflikten, visar Amnestys granskning att minst fyra kategorier av människor nekas tillträde till Jordanien. Dessa inkluderar palestinska flyktingar från Syrien, personer utan identitetshandlingar och irakiska flyktingar boende i Syrien. Män som kommer ensamma och som inte kan bevisa några familjeanknytningar till Jordanien blir också avvisade. 

Hårdare gränskontroller i kombination med strider i gränsområden har gjort att tusentals människor har fastnat nära den jordanska gränsen. Några familjer berättade för Amnesty att de avvisades av den jordanska gränspolisen. En kvinna med sex barn sa att deras pass stämplades med "kom tillbaka inom en månad" och att hon och hennes barn tvingades sova utomhus, på vägen nära gränsen, tillsammans med omkring hundra andra familjer. Efter en månads väntan nekades de fortfarande inträde i landet och tvingades återvända till en närliggande stad i Syrien.

Många av dem som beviljats inträde i Jordanien riskerar att tvångsutvisas till Syrien. I augusti 2012 utvisade myndigheterna omkring 200 flyktingar till Syrien efter att protester utbrutit i flyktinglägret Zaatari. Av information som Amnesty har tagit del av framgår att mängder av människor har deporterats sedan dess.

- Människor som har flytt konflikten i Syrien har rätt till internationellt skydd. Att tvångsutvisa dessa människor till Syrien är ett vidrigt brott mot folkrätten, säger Philip Luther.

Boende i Zaatari, Jordaniens största flyktingläger med omkring 120 000 flyktingar, berättade för Amnesty att de möter stora svårigheter när det gäller att tillgodose sina grundläggande behov och att uppnå en dräglig levnadsstandard.

Tillgång till rent dricksvatten, hög brottslighet och bristande säkerhet var bland de största utmaningarna enligt flyktingarna i Zaatari-lägret. Bara hälften av barnen i skolålder registrerades för att delta i formell undervisning. Amnesty träffade ett antal barn så unga som tolv år som tvingades arbeta för att försörja sina familjer, istället för att gå i skolan. 

Kvinnor och flickor i Zaatari uppgav att de lever i rädsla för sexuellt våld och trakasserier. Många sa att de undvek att gå ensamma till toaletten sent på kvällen. Enligt läkare i lägret drabbades fler och fler kvinnor i lägret av urinvägsinfektioner till följd av att de upprepade gånger och under långa perioder avstått från att använda toaletten.

Flyktingar utanför Zaatari-lägret lever också under osäkra förhållanden.

- Situationen för kvinnor och barn är särskilt svår. Människor som har flytt undan bombningar och granatskjutningar ska inte behöva fortsätta leva i skräck, utan tillgång till det mest grundläggande som behövs för att leva ett normalt liv, säger Philip Luther.