Gå direkt till innehåll

Nyhet -

Ta ert ansvar - öppet brev till Telia Soneras ägare

Till Telia Soneras ägare

I dag samlas Telia Soneras ägare för årsstämma. Valberedningen föreslår sex nya styrelseledamöter med kompetenser som ska spegla de utmaningar som företaget står inför. Efter omfattande kritik och utredningar om korruption återstår frågetecken kring företagets medverkan till regimens övervakning av medborgarna i Uzbekistan. Att se till att företaget respekterar mänskliga rättigheter är framförallt ägarnas ansvar.

Amnesty International arbetar för att påverka företag att respektera mänskliga rättigheter i all sin verksamhet, för att stater ska ställa företag till svars när de gör sig medskyldiga till kränkningar och för att säkerställa att de som drabbas får tillgång till rättvisa.

Redan när Telia Sonera inledde expansionen österut uppmärksammade

Amnesty företaget på vilka krav det ställer att bedriva verksamhet i diktaturer med utbredd korruption och bristande mänskliga rättigheter.

Under det gångna året har Telia Sonera varit föremål för särskilt intensiv debatt. Amnesty uppmanade på SvD Brännpunkt i april 2012 regeringen att som största ägare ta sitt ansvar och ställa krav på Telia Sonera. SVT:s Uppdrag granskning har också i en reportageserie presenterat en lång rad besvärande uppgifter.

Kritiken har fått stora återverkningar. Den svenska staten har efterlyst “högre etiska ambitioner”. Förre vd:n Lars Nyberg har lämnat sin post. I både Sverige och Schweiz pågår utredningar om mutor och penningtvätt. Enligt Mannheimer Swartlings granskning är de interna rutinerna otillräckliga för att säkerställa att bolaget inte medverkar i oetiska affärer.

Telia Sonera försvarade ännu i oktober 2012 investeringarna i Uzbekistan, Tajikistan och Kazakstan med att de ”långsiktigt [bidrar] till demokratiutveckling och mänskliga rättigheter”.

I Uzbekistan råder hård kontroll och censur. Freedom House rankade förra året Uzbekistan som ett land med mycket låg internetfrihet, 77 på en skala där 100 är sämst. Det kan jämföras med exempelvis USA (12) och Vitryssland (69).

Modern telekommunikation kan främja demokratiska rörelser, men möjliggör också för regimer som den i Uzbekistan att kontrollera medborgarna. Telia Sonera har genom ett licensavtal förbundit sig att införa “system för operativa spaningsåtgärder” i sitt telekommunikationsnät. Därigenom kan den uzbekiska säkerhetstjänsten ständigt avlyssna och övervaka samtliga abonnenter. Detta är anmärkningsvärt. Telia Sonera måste säkerställa att inga delar av verksamheten medverkar till dessa kränkningar.

FN:s ramverk och vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter slår fast att företag har ansvar för att identifiera, förebygga och komma till rätta med verksamhetens negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter. Telia Sonera har hittills nonchalerat detta ansvar, till exempel i ett pressmeddelande i april 2012: “Varken TeliaSonera eller andra telekombolag kan överta världssamfundets roll när det gäller att säkerställa mänskliga rättigheter”. Företaget har i stället hävdat att det räcker att följa lokal lagstiftning och den egna synen på affärsetik.

Därför är det välkommet att Telia Sonera nyligen undertecknade vägledande principer för telekommunikation, yttrandefrihet och rätten till privatliv. Principer räcker dock inte - nu krävs konkreta åtgärder för att förhindra att människor övervakas och förföljs på grund av det som sägs i Telia Soneras nät.

Vi uppmanar nu ägarna och den tillträdande styrelsen att rannsaka sig själva när det gäller följande frågor:

  • Erkänner ni att bolaget har ett ansvar för verksamhetens konsekvenser för mänskliga rättigheter?

  • Anser ni att verksamheten bedrivs i enlighet med FN:s ramverk?

  • Vad gör ni för att försäkra er om att bolaget inte medverkar till kränkningar av mänskliga rättigheter i de länder där företaget är verksamt?

  • Är ni beredda att omförhandla licensavtalet med den uzbekiska regimen?

Amnesty är inte för handelsbojkotter av enskilda länder, men företag måste vara mycket varsamma så att investeringar inte underlättar för regimer att fortsätta begå brott mot mänskliga rättigheter.

Vi uppmanar ägarna, den tillträdande styrelsen och vd:n att ta sitt ansvar för att se till att Telia Sonera i fortsättningen inte bidrar till att mänskliga rättigheter kränks i något av de länder där företaget är verksamt.

Lise Bergh, generalsekreterare svenska Amnesty

Hanna Berheim, Amnesty Business Group

Margareta Ross Bergsten, Amnestys Uzbekistangrupp 338


Ämnen

Kategorier