​Uzbekistan: USA och Europa blundar för tortyr

USA, Tyskland och andra EU-länder låter geopolitiska och strategiska affärsintressen överskugga brotten mot de mänskliga rättigheterna i Uzbekistan, vilket innebär att de förfärliga övergreppen kan fortgå med oförminskad styrka, säger Amnesty International i en ny rapport. 

Rapporten "Secrets and Lies: Forced confessions under torture in Uzbekistan", visar hur otyglad tortyr och misshandel spelar en central roll i landets rättssystem, polis och säkerhetsstyrkor använder tortyr för att tvinga fram "bekännelser", för att skrämma hela familjer, för att kräva ut mutor och regeringen slår till mot varje grupp som uppfattas som ett hot mot den nationella säkerheten.

- Det är en offentlig hemlighet att alla som faller i onåd hos regeringen riskerar att fängslas och torteras i Uzbekistan. Ingen kommer undan regeringens långa armar, säger Johan Dalhuisen, chef för Amnesty Internationals Europa -och Centralasienavdelning.

- Det är skamligt att så många regeringar, däribland USA, blundar för den vidriga tortyren, av rädsla för att störa en allierad i "kriget mot terrorismen. Andra regeringar, som Tyskland, verkar mer intresserade av att affärsmöjligheter.

Efter massmorden i Andizjan i maj 2005 införde EU sanktioner och reseförbud. Sanktionerna hävdes 2008 och 2009 och även vapenförsäljning återupptogs, trots att ingen ställts till svars för morden. Människorättssituationen i Uzbekistan har inte varit på på EU:s utrikesministrars dagordning sedan oktober 2010.

Tyskland har mycket när militära band till Uzbekistan och har också förnyat hyresavtalet för den flygbas som används för transport av tyska soldater till Afghanistan. Den 2 mars gjordes även ett avtal om investeringar och handel för 2,8 miljarder euro.

I januari 2012 upphävde USA restriktionerna för militärt bistånd som införts delvis på grund av människorättssituationen i landet. I år har också en femårsplan antagits om militärt samarbete mellan de två länderna.

Tortyr är mycket utbrett i Uzbekistan. Amnestys rapport bygger på 60 intervjuer som gjorts mellan 2013- 2015. I rapporten finns uppgifter om vadderade, ljudisolerade tortyrceller som används av den hemliga polisen och underjordiska tortyrceller på polisstationer.

Polisen använder vidriga tortyrmetoder som kvävning, våldtäkt, elchocker, fångar utsätts också för extrem kyla och hetta, nekas sömn, vatten och mat. Ofta är det andra fångar som utses att enskilt eller i grupp utföra misshandel.

De som utsätts för tortyr kommer från olika delar i samhället, alltifrån regeringskritiker, religiösa grupper, migrantarbetare till affärsmän. Även offrens familjer drabbas.

Bekännelser som tvingats fram under tortyr används ofta vid rättegångar. Domare kräver mutor för att utdöma mildare straff och polisen använder hot om tortyr för att tvinga till sig enorma mutor.

Den turkiske affärsmannen, Vahit Güneş, anklagades för ekonomiska brott, inklusive skatteflykt och påstådda kopplingar till en förbjuden islamisk rörelse. Han förnekar alla anklagelser. I tio månader hölls han fängslad hos den hemliga polisen, han utsattes för tortyr tills han skrev under en falsk bekännelse. Tortyren upphörde inte och polisen krävde flera miljoner dollar av hans familj i utbyte mot hans frisläppande.

När han begärde att få träffa en advokat fick han följande svar av en åklagare: "Ta dig samman, ingen har någonsin hamnat i hemliga polisens fångenskap och förklarats oskyldig och släppts. Alla som kommer hit är skyldiga och måste också erkänna sig skyldiga".

Även om tortyr strider mot lagen i Uzbekistan är det mycket sällan någon straffas. Av 336 anmälningar om tortyr har bara 23 lett till åtal och sex av dem gått vidare till rättegång. Dessutom är det samma myndigheter som anklagas för tortyr som också utreder, vilket allvarligt begränsar sannolikheten för att offren någonsin ska få rättvisa och gottgörelse. 

Foto: Vahit Güneş som suttit i säkerhetstjänstens fängelse