Amnestys årsrapport 2017: Ett år av politisk hätskhet och motkrafter

• Amnesty International publicerar sin årsrapport för 2017.

• Amnestys årsrapport skildrar utvecklingen i 159 länder och är den publikation som ger den mest heltäckande bilden av situationen när det gäller mänskliga rättigheter i världen.

• - Förra året var vår värld djupt involverad i många kriser, med tongivande ledare som spred en mörk vision av ett samhälle förblindat av rädsla. Det uppmuntrade till intolerans - men många fler stod upp för en mer mer hoppfull framtid, säger Salil Shetty, generalsekreterare för Amnesty International.

Världen lever nu med konsekvenserna av en hätsk retorik - något som hotar att normalisera omfattande diskriminering av marginaliserade grupper. Det här varnar Amnesty International för när organisationen lanserar sin årliga rapport över situationen när det gäller mänskliga rättigheter i världen.

Amnesty väljer att lansera årsrapporten i Washington DC, USA, för att varna för den farliga utveckling som president Trumps bakåtsträvande politik bidrar till.

- Den amerikanska regeringens beslut i januari att förbjuda människor från flera muslimska länder att komma in i landet satte tonen för ett år där ledare drev hatpolitiken till sin spets, säger Salil Shetty, generalsekreterare Amnesty International.

- I Burma såg vi vad det kan leda till när ett helt samhälle uppmuntras att hata, skylla på och frukta minoriteter - i form av militärens etniska rensning av rohingyer.

Samtidigt konstaterar Amnesty att en växande motrörelse av människor som kämpar för social rättvisa, både första gångs-aktivister och mer erfarna aktivister, inger hopp om att förändring är möjligt.

Bangladesh, Thaingkali, 28 september 2017. Rohingyer har tvingats fly till Bangladesh på grund av den etniska rensningen. ©Andrew Stanbridge/Amnesty International 

När världsledare överger mänskliga rättigheter väcks proteströrelser världen över
- Hat och rädsla överskuggar just nu världspolitiken och få regeringar står upp för mänskliga rättigheter i dessa oroliga tider. Istället fortsätter ledare som al-Sisi, Duterte, Maduro, Putin, Trump och Xi att underminera rättigheterna för miljontals människor, säger Salil Shetty.

- Svaga internationella reaktioner på brott mot mänskligheten och krigsbrott - från Burma, till Irak, Sydsudan, Syrien och Jemen - understryker bristen på ledarskap när det gäller mänskliga rättigheter. Regeringar tycks redo att offra skydd för mänskliga rättigheter som det tagit årtionden att få till stånd.

Andra exempel i årsrapporten är inskränkningarna av demonstrationsrätten i Frankrike och urholkningen av kvinnors rättigheter i länder som USA, Ryssland och Polen.

Polen, Warsawa 20 juli 2017. Demonstrationsfriheten hotad i Polen. ©Amnesty International/Barbora Černušáková

Rapporten visar på många viktiga segrar som människorättsaktivister kämpat för. Bland dessa finns förbättringarna i Chiles abortlag, tydliga steg i Taiwan mot att möjliggöra samkönade äktenskap och ett högsta domstolsbeslut i Abuja, Nigeria, som stoppade en stor tvångsförflyttning.

En omfattande Womens March i USA och flera liknande manifestationer runt om i världen visade hur nya sociala rörelser har en allt större inflytande, så gjorde också #MeToo och den latinamerikanska kampanjen “Ni Una Menos” - som fördömer våld mot kvinnor och flickor.

- Den outtröttliga kraften hos kvinnor som leder kraftfulla människorättsrörelser påminner oss om att strävan efter jämlikhet, värdighet och rättvisa aldrig upphör. Det är påtagligt att proteströrelser växer just nu. Och om regeringar går emot sådana rörelser, kommer de till slut att undergräva sin egen legitimitet, säger Salil Shetty.

Yttrandefriheten avgörande i den förnyade kampen för mänskliga rättigheter
Benägenheten hos världsledare att ta till “fake news” för att manipulera den allmänna opinionen och gå till attack mot institutioner som granskar makten visar att yttrandefriheten kommer att bli ett viktigt slagfält när det gäller mänskliga rättigheter under det kommande året.

- Under 2018 kommer vi inte kunna ta för givet att vi kan samlas för att kritisera eller protestera mot våra regeringar. Faktum är att det blivit allt farligare att höja sin röst, säger Salil Shetty.

I årsrapporten konstateras att hundratals aktivister dödades under 2017 för att tysta oberoende röster. Det största antalet fängslade journalister fanns i Turkiet, Egypten och Kina. Och i Kina dog nobelpristagaren Liu Xiaobo som satt fängslad på grund av sin regeringskritik. Förföljelsen av människorättsaktivister hotade också Amnesty, dels organisationens arbete i Ungern, dels fängslades de egna medarbetarna i Turkiet.

Frankrike, Paris 22 november 2017. Manifestation utanför den Turkiska ambassaden för den fängslade Amnesty Turkiets ordförande Taner Kilic. ©Pierre-Yves Brunaud 

Hat som sprider sig när människor utsätts på grund av sin identitet
Regeringar tror att de kan bedriva klappjakt på människorättsaktivister. De må stänga ner våra tidningar, underminera domare och fängsla aktivister, men vi vägrar låta oss tystas. Om vi ska lära oss något av den legendariska kinesiska aktivisten Liu Xiaobo så är det att vi måste stå upp mot makten just när det verkar omöjligt, säger Salil Shetty.

Amnestys årsrapport understryker vikten av att människor fortsätter protestera mot den hätska retorik som hörts och synts i främlingsfientliga paroller i till exempel den nationalistiska marschen i Warszawa i Polen, vit-makt-marschen i Charlottesville i USA och under de omfattande attackerna mot HBTQI-grupper och HBTQI-personer som ägt rum i världen, från Tjetjenien till Egypten.

Likaså hördes smutskastning av flyktingar och migranter från högsta politiska ort, inte bara i USA.

- Från Australien till Ungern har ledare länge behandlat flyktingar och migranter som ett problem som måste avlägsnas, inte som människor med rättigheter som förtjänar vår medkänsla, säger Salil Shetty.

Australien, Sydney 3 november 2017. Aktivister kräver att den australiensiska regeringen omedelbart evakuerar alla asylsökande som befinner sig i flyktingläger på ön Manus, och stänger alla offshore flyktingläger. ©Saeed Khan/AFP/Getty Images

- Över hela världen tvingas människor att leva under outhärdliga förhållanden eftersom de inte får tillgång till tillräckligt med mat, rent vatten, hälsovård och tak över huvudet. Om du tar bort de här mänskliga rättigheterna skapar du desperation. Vi ser hur folkligt missnöje sprider sig över världen, från Venezuela till Iran, varnar Salil Shetty.

Regeringar måste hantera orättvisorna - det är de som syresätter proteströrelserna  
Årsrapporten konstaterar också att miljontals människor i världen står inför en allt osäkrare tillgång till grundläggande rättigheter som boende, mat och sjukvård. Amnesty varnar för att om inte regeringar hanterar de underliggande orsakerna till fattigdom och ojämlikhet finns en stor risk för tilltagande oro.

Istället för att försöka tysta dem som står upp för sina rättigheter, måste regeringar hantera roten till missnöjet. Ett första steg är att skrota restriktioner för media, civilsamhället och andra aktörer som granskar makten.

-Just nu skrivs historia när alltfler samlas och kräver rättvisa. Om politiska ledare inte blir varse varför människor protesterar, kommer det att leda till deras eget fall. Kraven på mänskliga rättigheter är tydliga: nu är det regeringarnas ansvar att visa att de lyssnar, säger Salil Shetty.

Jemen, Sanaa 25 augusti 2017. Människor bär på en man som dödats av saudi-ledda koalitionens flyganfall. © Khaled Abdullah/REUTERS

FAKTA: Detta säger Amnesty om Sverige
Amnesty lyfter att den tillfälliga lag som infördes under 2016 hindrat asylsökande som fått tillfälligt uppehållstillstånd att återförenas med familjemedlemmar. Det nämns också att när Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter besökte Sverige i oktober var rekommendationen till Sverige att avskaffa den tillfälliga lagen.

Amnesty tar upp att diskrimineringen mot romska medborgare från Bulgarien och Rumänien som försörjer sig på att tigga fortsätter. De trakasseras och nekas tillgång till grundläggande rättigheter som boende, tillgång till vatten och sanitet samt tillgång till utbildning och subventionerad sjukvård.

Amnesty tar också upp att våldtäkter och andra former av sexuellt våld mot kvinnor och flickor är utbrett i landet, men att mycket få fall ens går vidare till åtal.

Amnesty lyfter även fram att tre personer som begått allvarliga brott mot internationell rätt utomlands, som krigsbrott och folkmord, dömts i Sverige. Amnesty tar också upp det faktum att Sverige fortfarande inte infört tortyr som ett brott i den nationella lagstiftningen.

FAKTA: Exempel på kränkningar av mänskliga rättigheter under 2018
Amnesty International har dokumenterat allvarliga människorättskränkningar i 159 länder under 2017. Nedan följer några exempel:

Afghanistan: Civilbefolkningen utsattes för omfattande människorättskränkningar till följd av den pågående konflikten, och antalet civila dödsoffer nådde rekordnivåer. Den 31 maj dödades över 150 människor i en bombexplosion som kom att bli en av de största självmordsattackerna i Kabuls historia. Trots riskerna som civilbefolkningen utsätts för har antalet flyktingar och migranter som återsänts med tvång från Europa till Afghanistan ökat kraftigt.

Australien: Australien höll fast vid sin hårda flyktingpolitik och placerade asylsökande i avlägsnaförvar i Papua Nya Guinea och Nauru under förhållanden som mer påminde om en form av bestraffning än en möjlighet till skydd. Rättssystemet fortsätter att svika urfolken, framförallt barn, med många som fängslas och med rapporter om övergrepp och dödsfall i polisförvar. Parlamentet röstade ja till samkönade äktenskap efter en folkomröstning.

Burma: Det som inte fick ske igen inträffade trots allt, och hela världen såg på när hundratusentals rohingyer flydde från brott mot mänskligheten i delstaten Rakhine. Denna kris är den sista i raden mot rohingyerna, som lever i ett apartheidsystem som begränsar så gott som varje aspekt av deras liv. Konflikten mellan armén och väpnade etniska grupper intensifierades i norra Burma där över en halv miljon människor är i behov av humanitärt bistånd. Yttrandefriheten fortsätter vara kraftigt begränsad och människorättsförsvarare utsätts för hot.

Colombia: Ett år efter det historiska fredsavtalet mellan myndigheterna och FARC-gerillan drabbades fortfarande tusentals människor av väpnade konflikter. Civilbefolkningen, framförallt urfolken, bönder, afro-colombianerna och andra aktivister, var de främsta offren för våldet.

Frankrike: Undantagstillståndet upphävdes och en ny lag som ökade regeringens befogenhet att vidta åtgärder mot terrorism trädde i kraft, något som kom att kraftigt begränsa grundläggande rättigheter

Filippinerna: En våldsam antidrogkampanj resulterade i tusentals utomrättsliga avrättningar utförda av polisen och det drabbade främst människor som lever i fattigdom. Försöken att återinföra dödsstraffet har avbrutits, men de som stått upp mot dödsstraffet har utsatts för trakasserier och hot från regeringsstyrkor.

Israel / Palestina: I juni var det 50 år sedan Israels ockupation. De israeliska myndigheterna intensifierade sin olagliga bosättningsexpansion och den tillhörande infrastrukturen över hela Västbanken, däribland i östra Jerusalem, vilket kraftigt begränsade palestiniernas rörelsefrihet. Myndigheterna vidtog en rad åtgärder, både i Israel och Palestina, mot människorättsförsvarare som kritiserade Israels fortsatta ockupation.

Jemen: I Jemen, som var Mellanösterns fattigaste land även innan kriget började i 2015, pågår fortfarande en utbredd väpnad konflikt mellan Huthi-rebeller och regeringsstyrkor - en konflikt, som har krävt tusentals civila dödsoffer. Tillgången till grundläggande behov, som mat, vatten och sjukvård har förstörts av kriget. I september 2017 enades FN om att inrätta en oberoende utredningskommission av alla påstådda människorättskränkningar från alla parter.

Kenya: Säkerhetsstyrkor och regeringen slog till hårt mot oliktänkande, särskilt under det spända läget inför valet i augusti. Valkommissionens IT-chef Chris Msando torterades till döds och polisen använde våld mot oppositionsdemonstranter; sammanlagt dödades 46 människor i hela landet. Högsta domstolen blockerade regeringens försök att stänga världens största flyktingläger Dadaab.

Kina: Regeringen fortsatte att anta nya lagar som utgör allvarliga hot mot de mänskliga rättigheterna, under skenet av “nationell säkerhet”. Nobelpristagaren Liu Xiabo dog i fängsligt förvar. Aktivister frihetsberövades och åtalades på lösa grunder såsom “omstörtande verksamhet”. Kontrollen av Internet skärptes liksom också kontroller av all form av religionsutövning. I Hongkong hotades yttrandefriheten när regeringen åtalade prodemokratiska aktivister.

Libyen: Det råder fortsatt kaos i Libyen samtidigt som den FN-stödda samlingsregeringen GNA, Government of National Accord, försöker hävda sin kontroll. Detta maktvakuum har haft en katastrofal inverkan på både landets befolkning och flyktingar och migranter som försöker ta sig till Europa. De sistnämnda har utsatts för utpressning, människohandel och kidnappning, det har även förekommit rapporter om slavhandel.

Mexiko: Aktivister och journalister hotades, attackerades och dödades. Digitala attacker var utbredda. Mexiko tog emot ett rekordstort antal asylsökande, främst medborgare från El Salvador, Honduras, Guatemala och Venezuela. Nya uppgifter visade att två tredjedelar av kvinnorna i Mexiko någon gång har varit utsatta för könsbaserat våld. Två stora jordbävningar visade på stora brister när det gäller rätten till boende.

Polen: Den polska regeringen tog ett ännu fastare grepp om rättsväsendet, icke-statliga organisationer och media. Kvinnor stod inför hot om en strängare lagstiftning som skulle försvåra möjligheten till säkra och lagliga aborter. Men hoten möttes av enorma demonstrationer med tusentals som gick ut på gatorna för att försöka tvinga regeringen att backa från sina förslag.

Ryssland: Putins angrepp mot yttrandefriheten visade inga tecken på att minska. Regeringen grep hundratals fredliga demonstranter åt gången. Många aktivister utsattes för godtyckliga frihetsberövanden, övergrepp och hot. På Krim straffades de som var emot Rysslands olagliga annektering med antingen exil eller fängelse. Lagstiftning mot demonstrationer förblev sträng och Ryssland fortsätter att använda sin “antigaylag” för att förfölja HBTQI-personer.

Saudiarabien: Trots att utfästelser om reformer rönte stor uppmärksamhet, är yttrandefriheten, mötes- och föreningsfriheten kraftigt begränsade. Kvinnor utsätts fortfarande för systematisk diskriminering i lagstiftning och tillämpning. Människorättsförsvarare greps och dömdes till fängelsestraff efter orättvisa rättegångar. Shia-aktivister avrättades, och tortyr och andra former av övergrepp på fångar är vanligt.

Syrien: Det katastrofala kriget som har orsakat en global kris fortsätter, dock med det så kallade IS på reträtt och en framgång mot dem militärt som sannolikt tillkännages under 2018. Människorättskränkningarna i landet fortsätter; den syriska regeringen och den USA-ledda koalitionens attacker orsakar civila dödsoffer.

Turkiet: Det pågående undantagstillståndet har lett till människorättskränkningar. Journalister, politiska aktivister och människorättsförsvarare är extra utsatta. Bland dessa finns också Amnestys egna medarbetare. Turkiet har idag världens största flyktingbefolkning, med över 3 miljoner registrerade syriska flyktingar.

USA: Trumps presidentskap sände chockvågor över världen, bland annat genom det ökända inreseförbudet för personer från muslimska länder och andra anti-invandringspolitiska riktlinjer som hotade säkerheten för migranter, flyktingar och asylsökande. Trump själv har öppet stöttat tortyr, hans regering får underbetyg på området kvinnors rättigheter, den försökte slopa sjukvårdsförsäkringen för miljontals människor, den har undergrävt förtroendet för media, uttryckt sig tvetydigt angående vit makt-rörelsen, diskriminerat transpersoner och överväger en uppmjukning av restriktionerna när det gäller export av handeldvapen.

Venezuela: Landet upplevde en av de värsta människorättskriserna i modern tid med ett kaotiskt politiskt läge och en skriande brist på medicin och livsmedel vilket lett till att tusentals demonstrerat. Medier riskerar att stängas ner, vilket äventyrar yttrandefriheten ytterligare. Säkerhetsstyrkor använde övervåld för att skingra demonstranter. Regeringskritiker har fängslats godtyckligt och det det har rapporterats om tortyr och sexuellt våld mot demonstranter.

Zimbabwe: När Robert Mugabe, som var ansvarig för omfattande människorättskränkningar, avgick möttes beskedet av ett massivt folkligt stöd. Men samtidigt som aktivister genom sina manifestationer vill ställa regeringen till svars, fortsätter staten att försöka tysta oliktänkande. Den ekonomiska situationen förvärras och rätten till mat, hälsa, och andra ekonomiska och sociala rättigheter är allvarligt hotade.

FAKTA: Ytterligare information:
Länk till mer sifferfakta om årsrapporten: https://www.amnesty.se/om-amnesty/vad-ar-amnesty/amnesty-arsrapport/arsrapporten-i-siffror/

Länk till årsrapporten finns bifogad som pdf.

Läs mer om årsrapporten på engelska, samt ladda ner årsrapporten på andra språk:
https://www.amnesty.org/en/latest/research/2018/02/annual-report-201718/

Ytterligare material på svenska finns på: https://www.amnesty.se/nyheter/amnestys-arsrapport/

Beställning av årsrapport görs till: distributionen@amnesty.se, kostnad 200 kr + porto (leverans i april)