Gå direkt till innehåll
Demonstration i London, 9 november 2021 med krav på att Pfizer/Bionetch bidrar till rättvisare global fördelning av covid-vaccin. Foto: Amnesty International
Demonstration i London, 9 november 2021 med krav på att Pfizer/Bionetch bidrar till rättvisare global fördelning av covid-vaccin. Foto: Amnesty International

Pressmeddelande -

Amnestys årsrapport 2021: Politiska ledare och företagsjättar svek sitt löfte om en rättvis återhämtning från pandemin

  • Amnesty International släpper sin årsrapport för 2021
  • Världsledare och företagsjättar roffade åt sig makt och pengar samtidigt som de krängde falska löften om en rättvis återhämtning från covid-19
  • Det internationella samfundet misslyckades fullständigt med att hantera en mångfald av konflikter, vilket banade väg för en eskalering av dem
  • De mest marginaliserade grupperna i världen är de som påverkats mest av covid-19, i Afrika, Asien och Latinamerika

Under 2021 samverkade rika länder och företagsjättar för att lura människor med tomma löften om en rättvis återhämtning från covid-19-pandemin. Det är ett av vår tids största svek, konstaterar Amnesty International i samband med att organisationen i dag släpper sin årliga sammanställning över mänskliga rättigheter i världen.

I rapporten “Amnesty International Report 2021/22: The State of the World’s Human Rights” konstaterar Amnesty att stater och företagsjättar i själva verket har fördjupat den globala ojämlikheten. Rapporten kartlägger de grundläggande orsakerna — bland annat företagens farliga girighet, ett brutalt nationellt egenintresse, jämte regeringars försummelse av sjukvård och offentlig infrastruktur.

– Ledare efter ledare gav löften om en nystart och nya och fungerande system för att ta itu med de djupt rotade ojämlikheter som förvärrades som en konsekvens av pandemin. Men verkligheten blev en tragisk fars om girighet och svek, som de genomförde i samverkan med företagsjättar. Effekterna av detta har skadat redan marginaliserade grupper, däribland de som lever i ihållande fattigdom, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

– Vid nästan varje tillfälle har ledare och företag valt att befästa snarare än att upphäva de systemiska ojämlikheterna bakom pandemin. Detta trots att de lovat att göra det motsatta - och trots att människor över hela världen höjt sin röst och gjort det tydligt att det de vill ha en mer rättvis värld, baserad på mänskliga rättigheter, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty Sverige.

– 2021 borde ha varit ett år för läkning och återhämtning. Men istället för att ta itu med orättvisorna och ojämlikheten, som fördjupats under pandemin, har många stater använt pandemin som förevändning för att tysta fredliga demonstranter, journalister, människorättsförsvarare och andra som protesterat och krävt rättvisa, säger Anna Johansson.

Vaccinets framgångar undergrävdes av nationellt egenintresse och företagens girighet
Den snabba lanseringen av vaccin mot covid-19 väckte hopp om att man skulle kunna sätta stopp för pandemin globalt. Men i slutet av 2021 var bara fyra procent av dem som bor i låginkomstländer fullt vaccinerade, trots att man tillverkat tillräckligt mycket vaccin för att kunna vaccinera hela världen.

– På toppmöten som G7, G20 och COP26 levererade politiska och ekonomiska ledare tomma ord om en politik som skulle leda till ett paradigmskifte för tillgång till vaccin, öka investeringar i sociala skyddsnät och ta itu med effekterna av klimatförändringarna. Chefer för stora läkemedelsföretag och teknikjättar rabblade sina repliker om näringslivets ansvar. I detta avgörande ögonblick var manegen krattad för återhämtning och verklig, meningsfull förändring mot en mer jämlik värld, säger Agnès Callamard.

– Men de tog inte vara på möjligheten, utan föll istället tillbaka på en politik och praxis som skapade djupare ojämlikhet. Medlemmar i rikemansklubben gav löften offentligt som de sedan backade ifrån privat.

Rika länder som EU:s medlemsstater, Storbritannien och USA bunkrade mer vaccin än de behövde, samtidigt som de blundade när läkemedelsjättar prioriterade vinster framför människoliv och vägrade att dela med sig av sin teknologi för att möjliggöra en bredare fördelning av vaccin. Under 2021 beräknades Pfizer/BioNTech och Modernas vinster till 54 miljarder dollar, samtidigt som inte ens två procent av deras vacciner levererades till låginkomstländer.

Läkemedelsjättarna var inte de enda storföretag som prioriterade vinster och därmed underminerade återhämtningen från pandemin. Sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter visade sig utgöra grogrund för spridning av desinformation om covid-19, samtidigt som företagen tillät vaccinskepsis att blomstra i deras plattformar. Även en del politiska ledare agerade som superspridare av covid-desinformation och sådde misstro och rädsla för egen politisk vinnings skull.

– Sociala medie-jättar lät sina lukrativa algoritmer sprida skadlig desinformation om pandemin, och prioriterade det uppseendeväckande och diskriminerande framför sanningen, säger Agnès Callamard.

– Så mycket som de här företagen profiterade på desinformation, och med tanke på hur den påverkade miljontals människors liv, har de här företagen mycket att stå till svars för.


Amnesty skylt, vid G20-toppmötet i Rom den 29 oktober 2021, med krav på att G20-ledare tar upp frågan om global vaccin rättvisa. Foto: Amnesty International


Marginaliserade drabbades hårdast av konsekvenserna av pandemin

Det var länderna i det globala syd som bar konsekvenserna av samverkan mellan företagsjättar och västerländska regeringar. Förödelsen förvärrades av sönderfallande sjukvård- och välfärdssystem som försummats i decennier. Ingenstans var denna effekt tydligare och grymmare än i Afrika, vilket är anledningen till att Amnesty i dag lanserar sin rapport från Sydafrika.

I slutet av 2021 hade Afrika den lägsta vaccinationsgraden i världen. Bara åtta procent av befolkningen var då fullt vaccinerad, på grund av otillräckliga vaccinleveranser genom COVAX-samarbetet, AVAT (African Vaccine Acquisition Trust) och bilaterala donationer av vaccin. Kontinentens befolkningar har lämnats utan skydd när vaccinationskampanjer misslyckats i länder med en redan bristfällig sjukvård.

I Vietnam drabbades kvinnliga migrantarbetare särskilt hårt, och de har vittnat om svårigheter med att få mat på bordet och att få andra grundläggande behov tillgodosedda. I Venezuela förvärrade pandemin en redan existerande humanitär kris: I slutet av 2021 levde 94,5 procent av befolkningen i inkomstfattigdom och 76,6 procent i extrem fattigdom.

– Redan marginaliserade människor fick i många länder betala det högsta priset för de privilegierades politik. Rätten till hälsa och liv kränktes i stor omfattning, miljontals lämnades utan hjälp i en kamp för att få ekonomin att gå ihop. Många blev hemlösa, barn lämnades utan utbildning, och fattigdomen ökade, säger Agnès Callamard.

– Att inte kunna få till en global lösning på pandemin är ett globalt misslyckande, som också banat väg för större konflikter och orättvisor. Stigande fattigdom, matosäkerhet, och regeringars sätt att använda pandemin för att förtrycka oliktänkande och protester – alla dessa frön såddes under 2021, vattnades med vaccin-nationalism och gödslades med rika länders girighet.

Amnesty demonstration i Bangkok, Thailand den 20 augusti 2021. Trots hög smitta och dödstal var tillgången till covid-vaccin begränsad. Foto Faozee Lateh/Kan Sangtong


Den farligt svaga internationella responsen gör att konflikter sprids
År 2021 bröt nya och olösta konflikter ut eller fortgick i Afghanistan, Burkina Faso, Etiopien, Israel och de ockuperade palestinska områdena, Libyen, Myanmar och Jemen, med stridande parter som kränker folkrätten. I de här konflikterna har miljontals fördrivits, tusentals dödats, hundratals utsatts för sexuellt våld, samtidigt som sköra sjukvårdssystem och ekonomier drivits till ruinens brant.

Det globala misslyckandet med att hantera dessa konflikter bidrog till mer instabilitet och förödelse. Den mest uppenbara beviset på ineffektiviteten i den internationella responsen var förlamningen hos FN:s säkerhetsråd. Säkerhetsrådet misslyckades med att agera mot grymheter i Myanmar, människorättskränkningar i Afghanistan och krigsbrott i Syrien. Den här skamliga passiviteten och fortsatta förlamningen av multilaterala organisationer, och mäktiga staters bristande ansvarstagande, bidrog till att bana väg för Rysslands invasion av Ukraina, som är en flagrant kränkning av folkrätten.

– Allt för sällan kom den internationella hjälp som behövdes. Rättvisa och ansvarstagande var allt för sällsynt. Istället spred sig konflikterna, konsekvenserna förvärrades över tid och med allt fler inblandade parter. Nya områden för konflikt öppnades upp. Nya vapen testades. Mer död och skada utkrävdes. Värdet på människoliv minskade. Den globala stabiliteten drevs till bristningsgränsen, säger Agnès Callamard.

Just när vi behövde oberoende röster som mest blomstrade den bakåtsträvande trenden att tysta kritiker
Under 2021 använde regeringar världen över en allt större arsenal av verktyg och taktiker för att kväva oberoende och kritiska röster. Människorättsförsvarare, civilsamhällesorganisationer, medier och oppositionsledare utsattes för olagliga frihetsberövanden, tortyr och försvinnanden, ofta i skydd av pandemins rökridå.

Under 2021 antog minst 67 länder nya lagar som begränsade yttrande-, mötes- eller föreningsfriheten. I USA lades över 80 lagförslag fram i 36 delstater i syfte att begränsa mötesfriheten. I Storbritannien föreslog regeringen en lagstiftning – “Police, Crime, Sentencing and Courts Bill” – som drastiskt skulle inskränka rätten till fredliga demonstrationer och utöka polisens befogenheter.

Digital teknik har fortsatt att utnyttjas, som i Ryssland där regeringen använde ansiktsigenkänning för att genomföra storskaliga gripanden av fredliga demonstranter. I Kina har myndigheterna krävt att internetleverantörer stryper tillgången till hemsidor som “äventyrar nationell säkerhet” och blockerar appar där kontroversiella ämnen som Xinjiang och Hongkong diskuteras. I Kuba, Swaziland, Iran, Myanmar, Niger, Senegal, Sydsudan och Sudan har myndigheterna stängt ner eller begränsat internet för att hindra människor från att dela information om förtryck och att organisera sig.

– Många stater intensifierade sina ansträngningar för att tysta kritiska röster, när vi i själva verket hade ett skriande behov av forum för diskussion och debatt om hur vi bäst möter de utmaningar som 2021 förde med sig, säger Agnès Callamard.

Amnesty demonstration i London, den 28 september 2021, utanför en företags mässa där israeliska företaget NSO-group medverkade. Företagets spionprogram Pegasus har använts mot människorättsförsvarare, journalister och aktivister. Foto: Amnesty International


Vi måste stå upp mot sveket
Även om de styrande under 2021 saknade ambition att möta ett av mänsklighetens största hot så kan man inte säga detsamma om människorna de borde ha företrätt.

I Colombia gick demonstranter ut på gatorna efter att regeringen beslutat att höja skatterna trots att folk kämpade för att ha råd med mat till sina familjer under pandemin. I Ryssland demonstrerade oppositionen trots faran för storskaliga gripanden och åtal. Indiska jordbrukare protesterade mot ny lagstiftning som de befarade skulle riskera deras försörjning.

Ungdomar och aktivister från ursprungsbefolkningar runt om i världen kritiserade ledare för deras oförmåga att agera på klimatkrisen. Civilsamhällesorganisationer, däribland Amnesty, lobbade framgångsrikt för erkännandet av rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö. Organisationer förberedde och lade fram innovativa och strategiska åtal och anmälningar mot multinationella företag som Nike, Patagonia och C&A för deras inblandning i tvångsarbete i Xinjiang, Kina.

Ett lysande exempel på samarbete är Pegasus-projektet, där fler än 80 journalister med tekniskt stöd från Amnesty avslöjade att spionmjukvara från israeliska NSO Group hade använts mot regeringschefer, aktivister och journalister i Azerbajdzjan, Ungern, Marocko, Rwanda och Saudiarabien.

– Folkrörelser över hela världen har med sitt påtagliga och ihärdiga motstånd visat att det finns hopp. Okuvade och orädda tar människor strid för en mer jämlik värld. Om regeringar inte är intresserade av att bygga ett bättre samhälle har vi inte mycket att välja på. Vi måste bekämpa varje försök att tysta våra röster och vi måste stå upp mot deras svek. Därför lanserar vi de kommande veckorna en global kampanj för solidaritet med folkrörelser, en kampanj som kräver respekt för rätten att demonstrera. Även om våra ledare inte vill så måste vi stärka och ta vara på den globala solidariteten, säger Agnès Callamard.

Amnesty demonstration utanför kinesiska ambassaden i London, den 7 oktober 2021, med krav på frigivning av människor som frihetsberövats i omskolningsläger i Xinjiang, Kina. Foto: Amnesty International


Amnesty om mänskliga rättigheter i Sverige 2021

Amnestys årsrapport lyfter bland annat den oproportionerligt höga graden av svår sjukdom och dödsfall till följd av covid-19 i Sverige bland personer med utländsk bakgrund. Socioekonomiska faktorer som trångboddhet och en lägre vaccinationsgrad anses vara bidragande orsaker.

I juni
presenterades en utredning om en ny lag om ordningsvakter; utredaren föreslår att privata vakter ges utökade maktbefogenheter och att dessa ska spela en allt större roll i ordningshållningen. I sin remiss lyfte Amnesty bland annat risker för maktmissbruk och diskriminering från ordningsvakters sida.

I juli
trädde ändringar i utlänningslagen i kraft, vilket kraftigt begränsade möjligheterna till familjeåterförening. Genom detta permanentades i princip den restriktivitet som introducerades i och med den så kallade tillfälliga lagen 2016, tänkt att gälla enbart under begränsad tid. Samma månad införde Migrationsverket ett tillfälligt stopp för utvisningar till Afghanistan.

I september
presenterade regeringen ett förslag till en ny lag om konsultation i ärenden som kan få särskild betydelse för det samiska folket. Förslaget innehöll dock inte principen om fritt och informerat förhandssamtycke, FPIC. Sveriges urfolk, samerna, har prövats hårt genom fortsatt utvinning av mineraler, ökad avverkning av skog och utveckling av vindkraft i norr och berörda samer har inte gett samtycke till ingreppen. Flera av projekten riskerade att få förödande konsekvenser för renskötande samiska samhällen.

I november
tillsatte regeringen en utredning med syfte att ge polisen och åklagare befogenheter att använda kameraövervakning, avlyssning och husrannsakan utan misstanke om brott.

I november
presenterade regeringen ett utkast till ett lagförslag om en ny modern könstillhörighetslag. Förslaget baseras i huvudsak på individens rätt att själv identifiera sin könstillhörighet och separerar tydligt processen kring att ändra kön i folkbokföringen från den medicinska processen inom vården. Den nya lagstiftningen ska ersätta den nuvarande 50 år gamla lagen.

I november
väckte svensk åklagare åtal mot två företrädare för dåvarande olje- och gasföretaget Lundin Oil AB (numera Lundin Energy) för medhjälp till grovt folkrättsbrott i Sydsudan. Amnesty var bland de första att rapportera om människorättskränkningar som skett i området där Lundin Oil och andra internationella oljeföretag var verksamma, i dåvarande södra Sudan.


Rapporten finns bifogad som PDF 

Ämnen

Kategorier


Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Presskontakt

PRESSKONTOR

PRESSKONTOR

Presskontakt MEDIA/JOURNALISTER 0704330916