Belarus: Den totala straffriheten för tortyr kräver ett internationellt agerande

En ny rapport från Amnesty International visar hur myndigheterna i Belarus använder rättssystemet som ett vapen för att straffa de som blivit utsatta för tortyr snarare än att straffa de som är ansvariga för den. Det här sker som ett led i de utbredda och brutala attackerna för att tysta oppositionen efter protesterna som ägde rum efter valet 2020.

— Kampen för att nå rättvisa i Belarus verkar vara i det närmaste hopplös. Därför uppmanar nu Amnesty det internationella samfundet att agera så att rättvisa kan skipas och ansvariga ställs till svars, säger Ami Hedenborg, talesperson för Amnesty Sverige.

I rapporten, Belarus: “You are not Human Beings”, skildrar Amnesty hur fredliga demonstranter har utsatts för massgripanden. De har torterats: tvingats klä av sig, blivit slagna, utsatta för “stress-positioner” och nekade sådant som mat, dricksvatten eller vård i flera dagar. Under protesterna och efteråt har de rättsvårdande myndigheterna i Belarus använt sig av dussintals förvar för att godtyckligt frihetsberöva fredliga demonstranter över hela landet. Bland dessa förvar finns det ökända häktet “Akrestsina” i Minsk.

Myndigheterna i Belarus har erkänt att de sedan demonstrationerna började i augusti 2020 har tagit emot över 900 anmälningar om övergrepp utförda av polisen - men inte i något av fallet har en brottsutredning inletts, så vitt Amnesty känner till. Tvärtom har hundratals brottsutredningar inletts mot fredliga demonstranter, varav flera har utsatts för tortyr och annan illabehandling. Personer som gjort anmälningar har också mötts av stora byråkratiska hinder, och olika sätt för att förhala och förhindra att anmälningarna behandlas.

— Sedan protesterna började i Belarus har människorättsgrupper samlat bevis på hur hundratals fredliga demonstranter utsatts för tortyr. Minst fyra dödsfall har dokumenterats. Vi har gång på gång krävt effektiva utredningar för att de ansvariga ska ställas till svars, men det finns ytterst lite hopp om att nå detta från ett system som inte bara skyddar polisen med anonymitet utan också uppmuntrar till hot och ytterligare våld mot offer och vittnen, säger Marie Struthers, chef för Amnestys avdelning för Östeuropa och Centralasien.

Amnesty menar att det totala misslyckandet hos rättssystemet i Belarus kräver internationellt ingripande för att säkerställa ett ansvarsutkrävande och att rättvisa skipas.

— Internationella och regionala organisationer, och regeringar runt om världen måste använda allt sitt inflytande för att pressa de belarusiska myndigheterna till att upphöra med sina angrepp på mänskliga rättigheter. Vi uppmanar också det internationella samfundet att ta till alla tillgängliga sätt för att skapa rättvisa i Belarus, säger Marie Struthers.

FAKTA
Det exakta antalet godtyckligt gripna som har har passerat genom Akrestina-häktet och andra förvar i Belarus är okänt. Men i början av december 2020 hade siffran överstigit 27 000, enligt FN: s högkommissarie för mänskliga rättigheter. De godtyckliga gripandena har fortsatt sedan dess.

Istället för att säkerställa att de som misstänkts för människorättsövergrepp åtalas rapporterade Belarus riksåklagare den 28 oktober 2020 att 657 brottsutredningar hade inletts mot demonstranter, varav över 200 personer redan hade åtalats för “massupplopp” och våld mot polis. Civilsamhällesorganisationer har dokumenterat mängder av fall mot fredliga demonstranter som inletts med hjälp av politiskt motiverade och påhittade åtal.

Rapporten finns bifogad.
Hela det engelska pressmeddelandet finns att läsa på https://www.amnesty.org/en/latest/news/