Gå direkt till innehåll
Illustrationsbild ©Antonio Rodríguez
Illustrationsbild ©Antonio Rodríguez

Pressmeddelande -

Covid-19: Attacker mot yttrandefriheten och spridning av desinformation hotar folkhälsan

Regeringars attacker mot yttrandefrihet i kombination med en ström av desinformation under covid-19-pandemin har haft en förödande inverkan på människors möjlighet att få tillgång till korrekt och aktuell information för att kunna hantera den växande globala hälsokris som covid-19-pandemin utgör. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

I rapporten “Silenced and Misinformed: Freedom of Expression in Danger During Covid-19” avslöjar Amnesty hur regeringar och myndigheter har använt censur och bestraffning under pandemin, och på så sätt minskat tillförlitligheten i den information som når människor. Pandemin har skapat en farlig situation där regeringar använder ny lagstiftning för att stänga ned källor till oberoende rapportering, samtidigt som människor som har varit kritiska eller till och med försökt granska sin regerings hantering av covid-19 har attackerats.

— Under pandemin har regeringar gått till frontalangrepp mot yttrandefriheten. Vi ser hur man stängt ner medier och censurerat sociala medier och det har haft en allvarlig inverkan på allmänhetens tillgång till viktig information om hur man ska förhålla sig till covid-19, säger Brittis Edman, policychef Amnesty International Sverige.

— Ungefär fem miljoner människor världen över har dött i covid-19 och brist på information har sannolikt bidragit till det höga dödstalet. Journalister och vårdpersonal har tystats och fängslats vilket resulterat i att människor inte fått tillräcklig tillgång till information om covid-19, hur man skyddar sig själv och samhället, säger Rajat Khosla, chef för utredning och policy på Amnesty International.

Kinas attack på yttrandefriheten
Kinas regering har en lång historia av att begränsa landets yttrandefrihet. Redan i december 2019, under pandemins inledande dagar, försökte sjukvårdspersonal, journalister och medborgare att varna för covid-19. De blev måltavlor för regeringen enbart för att de försökte sprida information om en då okänd sjukdom. I februari 2020 hade 5 511 brottsutredningar inletts mot personer som publicerat information om covid-19-utbrottet med motiveringen att de “avsiktligt spridit falsk och skadlig information”.

Ett skrämmande exempel är den kinesiska medborgarjournalisten Zhang Zhan som reste till Wuhan i februari 2020 för att rapportera om covid-19-utbrottet. Hon försvann spårlöst i Wuhan i maj 2020. Senare avslöjades det att hon gripits av polisen anklagad för att ha “muckat gräl och provocerat fram problem". Hon dömdes till fyra års fängelse.

Länder stiftar lagar för att begränsa yttrandefriheten

Flera andra länder, som Tanzania, Ryssland och Nicaragua, har under pandemin stiftat lagar för att begränsa yttrandefriheten och tysta kritiker i samband med pandemin eller med pandemin som förevändning.

Under de senaste åren har regeringen i Tanzania stiftat en rad lagar som används för att tysta journalister, människorättsförsvarare och den politiska oppositionen. Och den dåvarande presidenten Magufulis regering förhöll sig till covid-19 som om viruset inte fanns. Med hänvisning till lagar som bland annat förbjuder och kriminaliserar "falska nyheter" begränsade myndigheterna medias bevakning av regeringens hantering av covid-19-pandemin mellan mars och maj 2020.

Regeringen i Nicaragua försökte till en början förringa effekterna av pandemin och skrämma sina kritiker till tystnad. I oktober 2020 använde myndigheterna covid-19 som en ursäkt för att stifta en lag om cyberbrott (Special Law on Cybercrimes). Men i praktiken har lagen gett myndigheter redskap att straffa dem som kritiserar regeringens politik och ytterligare urholka yttrandefriheten.

I april 2020 utökade Ryssland lagstiftningen mot "falska nyheter" och införde straff för "offentlig spridning av medvetet falsk information". Även om ändringarna i Ryssland beskrivits som en del av myndigheternas arbete mot covid-19 kommer lagarna att fortsätta gälla även efter pandemin.

— Det är tydligt att covid-19-relaterade begränsningar av yttrandefriheten inte bara är tillfälliga extraordinära åtgärder som kommit till för att hantera en tillfällig kris. Begränsningarna är en del av ett globalt angrepp på mänskliga rättigheter som har ägt rum under de senaste åren. Där har regeringar fått en annan ursäkt för att öka sina attacker mot civilsamhället. Att begränsa yttrandefriheten är farligt och får inte bli det nya normala. För att skydda människors hälsa måste regeringar skyndsamt häva den typen av restriktioner och garantera ett fritt informationsflöde, säger Rajat Khosla.

Big Techs ansvar för spridning av desinformation
Amnestys rapport belyser även sociala medieföretagens roll när det gäller att underlätta den snabba spridningen av desinformation kring covid-19. Spridningen beror på att sociala medieplattformar är utformade för att förstärka sensationellt innehåll för att engagera användare. Företagen har inte tagit tillräckligt stort ansvar för att förhindra spridning av falsk och vilseledande information.

Desinformation, oavsett om det sker genom sociala medier eller makthavare som försöker skapa splittring och förvirring för egen vinning, utgör ett allvarligt hot mot yttrandefriheten och rätten till hälsa. Det gör att människor får allt svårare att informera sig och fatta välavvägda beslut för sin hälsa som baseras på bästa möjliga vetenskapliga fakta. Ju fler olika källor, desto större blir möjligheterna att ha en kritisk hållning till tillgänglig information.

— Samtidigt som Amnesty uppmanar regeringar och läkemedelsföretag att göra covid-19-vaccin tillgängligt för alla måste stater och sociala medier också se till att människor har obehindrad tillgång till korrekt, evidensbaserad och aktuell information. Detta är ett avgörande steg för att minimera att desinformation leder till vaccinmotstånd, säger Rajat Khosla.

— Stater måste sluta använda pandemin som ursäkt för att tysta oberoende röster. Onödiga begränsningar av yttrandefriheten måste hävas samtidigt som trovärdig och tillförlitlig information måste göras tillgänglig för att människor ska ha möjlighet att informera sig om pandemin. Censur är inte rätt väg att gå för att tackla desinformation, det är tillgång till fria och oberoende medier och ett starkt civilsamhälle som behövs, säger Brittis Edman.

— Amnesty uppmanar även stater att se över Big Techs destruktiva affärsmodell som är en av orsakerna till att spridning av desinformation på nätet. Sociala medieföretag måste också sluta ducka för ansvaret och vidta åtgärder mot den virala desinformationen bland annat genom att se till att deras affärsmodeller inte äventyrar mänskliga rättigheter, säger Brittis Edman.


Rapporten finns bifogad som PDF

Ämnen

Taggar


Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Presskontakt

Ami Hedenborg

Ami Hedenborg

Presskontakt Pressansvarig/talesperson +46 (0)70 433 09 16

Relaterat material

Relaterade nyheter