Gå direkt till innehåll
Illustration som visar hur etiopiska soldater, amhariska specialstyrkor och milis går in i byar och skjuter civila. © 2022 John Holmes HRW/Amnesty
Illustration som visar hur etiopiska soldater, amhariska specialstyrkor och milis går in i byar och skjuter civila. © 2022 John Holmes HRW/Amnesty

Pressmeddelande -

Etiopien: Brott mot mänskligheten i västra Tigray

Tigreaner i den omstridda västra zonen i Tigray, Etiopien, har utsatts för skoningslös etnisk rensning av säkerhetsstyrkor från den angränsande Amhara-regionen och dess allierade. Dödandet, våldtäkterna, massgripandena och tvångsförflyttningarna utgör krigsbrott och brott mot mänskligheten, konstaterar Amnesty International och Human Rights Watch i en gemensam rapport.

Den etiopiska regeringen måste beordra säkerhetsstyrkor och miliser att upphöra med grymheterna, ge humanitära aktörer tillträde till såväl området som sådant som fängelser, och stödja seriösa ansträngningar för att se till att de som är ansvariga för de grova brotten ställs till svars.

I en ny gemensam rapport konstaterar Amnesty och Human Rights Watch att amhariska regionala säkerhetsstyrkor och civila myndigheter i den västra zonen i Tigray har begått utbredda övergrepp mot tigreaner sedan november 2020. Övergreppen utgör krigsbrott och brott mot mänskligheten. Etiopiska myndigheter har kraftigt begränsat såväl tillträde till regionen som oberoende granskning av den, vilket till stora delar gjort att den etniska rensningen kunnat fortsätta obemärkt.

Rapporten “We Will Erase You From This Land”: Crimes Against Humanity and Ethnic Cleansing in Ethiopia’s Western Tigray Zone” dokumenterar hur nyligen tillsatta tjänstemän i västra Tigray och säkerhetsstyrkor från den intilliggande Amhara-regionen systematiskt fördrivit hundratusentals tigreanska civila från deras hem genom hot, olagliga avrättningar, sexuellt våld, storskaliga godtyckliga gripanden, plundringar, tvångsförflyttningar och genom att hindra att humanitär hjälp når fram. Detta har skett med Etiopiens federala styrkors samtycke och eventuellt även deras deltagande. Dessa utbredda och systematiska attacker på civila i Tigray utgör brott mot mänskligheten liksom krigsbrott.

– Sedan november 2020 har amhariska tjänstemän och säkerhetsstyrkor deltagit i en skoningslös insats av etnisk rensning i syfte att driva iväg tigreaner i västra Tigray från deras hem. Etiopiska myndigheter har ihärdigt förnekat den fruktansvärda vidden av brotten som begåtts och misslyckats flagrant med att hantera dem, säger Kenneth Roth, chef för Human Rights Watch.

Den etiopiska regeringen måste garantera omedelbart och fortlöpande tillträde till regionen för humanitära organisationer, försätta alla som godtyckligt frihetsberövats på fri fot, samt utreda och åtala dem som bär ansvar för övergreppen. Om parterna i den väpnade konflikten kan nå en överenskommelse bör den innefatta utplacering av en internationell fredsbevarande styrka, under ledning av Afrikanska Unionen, till den västra zonen i Tigray för att garantera att alla grupper skyddas från övergrepp.

– Hanteringen av konflikten från Etiopiens internationella och regionala partners har inte speglat allvaret i de brott som fortsätter att begås i västra Tigray. Berörda regeringar behöver medverka till att få stopp på den etniska rensningen, säkerställa att tigreaner kan återvända hem frivilligt och under säkra förhållanden, och med gemensamma ansträngningar agera för att skipa rättvisa för dessa avskyvärda brott, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Västra zonen i Tigray är ett bördigt område i regionen Tigray i Etiopien. Anspråk på den här zonen har lett till ökade dispyter sedan 1992 kring bland annat gränsdragningar.Inom två veckor från det att konflikten i Tigray bröt ut i november 2020 hamnade västra Tigray under kontroll av Etiopiens nationella försvarsstyrkor (ENDF), dess allierade styrkor och miliser från Amhara-regionen.

I samband med de inledande anfallen begick etiopiska regeringsstyrkor och dess allierade krigsbrott mot tigreanska samhällen, däribland urskillningslösa granatbeskjutningar av städer och utomrättsliga avrättningar, vilket tvingade tiotusentals människor på flykt till grannlandet Sudan och till andra delar av Tigray. Den 9 november begick tigreanska miliser och lokalinvånare också krigsbrott mot invånare och gästarbetare i en massaker i staden Mai Kadra. Det var den första storskaliga massakern som rapporterades från konflikten.

Under månaderna som följde inledde nytillsatta ledare i västra Tigray tillsammans med amhariska specialstyrkor – en regional paramilitär styrka – etnisk rensning mot tigreanska invånare i området.

Under 15 månaders tid har Amnesty och Human Rights Watch intervjuat över 400 människor som utsatts för eller bevittnat övergrepp. Bland annat har intervjuer gjorts på plats med tigreanska flyktingar i Sudan och intervjuer på distans med tigreanska och amhariska invånare i västra Tigray och Amhara-regionen. Utredarna har också tagit del av rapporter från sjukvård och rättsläkare, domstolshandlingar, satellitbilder samt foto- och filmbevis som bekräftar vittnesmål om grova övergrepp.

Etnisk rensning

I slutet av 2020 inledde amhariska regionala säkerhetsstyrkor, miliser och nyligen tillsatta myndighetspersoner en koordinerad etniskt inriktad förföljelse.

I flera städer runt om i västra Tigray restes skyltar som beordrade tigreanerna att ge sig av. Lokala tjänstemän talade på offentliga möten om planer för att tvångsförflytta tigreaner. En tigreansk kvinna från staden Baeker beskriver hur hon hotades av Fanos, en irreguljär amharisk milis: “Varje natt sa de: ‘Vi kommer att döda dig… Lämna det här området’.” Pamfletter med budskapet att tigreyaner hade 24 eller 72 timmar på sig att ge sig av, annars skulle de dödas, spreds.

Myndigheterna fångade in tusentals tigreaner som placerades i överfulla förvar där de utsattes för övergrepp och hölls kvar långa tider. Amnesty och Human Rights Watch uppskattar att tusentals tigreaner än i dag hålls frihetsberövade under livshotande förhållanden.

Amhariska säkerhetsstyrkor har också använt gruppvåldtäkter, ihop med verbal och fysisk misshandel, kidnappningar och sexuellt slaveri. En 27-årig tigreansk kvinna som våldtogs av flera män, berättade att en medlem ur milisen sade till henne: “Ni tigreaner borde försvinna från marken väster om [floden Tekeze]. Ni är onda och vi renar ert blod.”

Myndigheter i västra Tigray har också infört begränsningar av rörelsefriheten, tillgång till humanitär hjälp, rätten att tala tigrinska och tillgången till jordbruksmark i syfte att få tigreaner att ge sig av. Amhariska säkerhetsstyrkor, och även eritreanska styrkor på vissa platser i västra Tigray, har plundrat odlingar, boskap och jordbruksutrustning, vilket fråntar tigreaner deras möjligheter att överleva. En 63-årig jordbrukare från byn Division såg på när en grupp män förstörde hans hem. En av männen sa till honom: “Det här är inte ditt land. Du har inget att göra anspråk på här.”

I många tigreanska samhällen kände människor att de inte hade något annat val än att ge sig av när de riskerade svält och utsattes för hot. I vissa fall tillhandahöll lokala myndigheter lastbilar eller bussar som förde iväg tusentals tigreaner österut mot centrala Tigray.

Den här koordinerade kampanjen pågick i månader. I mars 2021 hade tiotusentals tigreaner flytt eller fördrivits. Övergrepp och fördrivningar blossade upp igen i november 2021 då tiotusentals tigreaner – äldre och sjuka, unga mödrar och barn – fördrevs, samtidigt som amhariska styrkor grep tusentals vuxna män, och sköt på dem som försökte fly.

Massakern vid floden Tekeze

Den 17 januari 2021 samlade den amhariska milisen Fanos, tillsammans med lokala invånare, ihop och tillfångatog dussintals manliga tigreanska invånare i staden Adi Goshu.

Medlemmar från den amhariska specialstyrkan samlade ihop och avrättade omkring 60 tigreanska män vid floden Tekeze. Vittnen, och de få män som överlevde, uppgav att de trodde att dödandet var en hämndattack efter att de amhariska styrkorna lidit stora förluster i strider med tigreanska styrkor natten före.

“När de sköt mot oss föll jag ner först, och sen såg jag att de andra framför mig sköts och föll ner. Och de bakom mig föll ovanpå mig och täckte mig… Efter det sa dom ‘tigreanerna dör inte lätt, skjut igen”, berättade en 74-årig överlevare.

Massakern ledde till en massflykt av tigreaner från Adi Goshu.

Dödsfall i förvar

Före detta fångar som suttit frihetsberövade runt om i Tigray säger att många människor dött i förvar som kontrolleras av amhariska styrkor och Fano-miliser. En del dog till följd av tortyr, nekande av sjukvård, och brist på mat och vatten. Andra dödades av vakter. En 72-årig jordbrukare sa: “De [amhariska milisens vakter] sa hela tiden till oss att tigreaner förtjänar att svälta till döds.”

Både etiopiska regeringsstyrkor och amhariska myndigheter har tillbakavisat anklagelserna om etnisk rensning i västra Tigray. Den 25 februari skrev Amnesty och Human Rights Watch till såväl etiopiska federala myndigheter som myndigheter på regional nivå i Tigray och Amhara med information om uppgifterna som organisationerna fått fram. I skrivande stund är det bara den regionala regeringen i Amhara som svarat.

I väpnad konflikt har alla parter en skyldighet att respektera folkrätten och den internationella humanitära rätten. Det är krigets lagar. Amhariska regionala styrkor, och styrkor allierade med den etiopiska regeringen i den västra zonen i Tigray, har begått krigsbrott som mord, tortyr, våldtäkt, deportering och tvångsförflyttning, samt påtvingade försvinnanden. Sådana övergrepp som begås som en del av utbredda eller systematiska attacker mot en civilbefolkning, i syfte att främja en viss politik, utgör brott mot mänskligheten.

Den etiopiska regeringen och dess internationella och regionala partners bör vidta konkreta åtgärder för att skydda alla samhällen i västra Tigray, genom att bland annat omedelbart frige alla tigreaner som godtyckligt frihetsberövats, och att tillåta oberoende kontroll och övervakning av säkerheten. Den 24 mars utlyste regeringen en humanitär vapenvila. Oberoende av en sådan vapenvila bör Etiopiens federala och regionala myndigheter utan hinder tillåta oberoende och fortlöpande humanitär hjälp.

Regeringen bör också avväpna alla milisstyrkor som begått övergrepp i västra Tigray. De amhariska specialstyrkorna och etiopiska regeringsstyrkorna bör granskas och de personer som varit inblandade i allvarliga övergrepp bör tas ur tjänst. Civila tjänstemän, som tillfälliga myndigheter i västra Tigray, och personer från säkerhetsstyrkor som varit inblandade i allvarliga övergrepp bör bli avstängda i väntan på utredningar. Det säger Amnesty och Human Rights Watch.

Om parterna i den väpnade konflikten kan nå en överenskommelse bör den innefatta utplacering av en internationell fredsbevarande styrka, under ledning av Afrikanska Unionen, till den västra zonen i Tigray med ett starkt mandat för att skydda civilbefolkningen. Detta är avgörande för att främja mänskliga rättigheter, möjliggöra humanitär hjälp, och för att hjälpa till att skydda utsatta samhällen i Tigray. Etiopiens internationella och regionala parter bör stödja dessa uppmaningar.

Ämnen

Kategorier


Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Presskontakt

PRESSKONTOR

PRESSKONTOR

Presskontakt MEDIA/JOURNALISTER 0704330916

Relaterat innehåll