Gå direkt till innehåll
Afghansk flykting i Istanbul, Turkiet. Minst 20.000 afghaner lever i utanförskap i turkiska städer. De blir ofta lurade till Turkiet av smugglare med löften om jobb, bra lön och att det är en bra utgångspunkt för vidare resor till Europa.
Afghansk flykting i Istanbul, Turkiet. Minst 20.000 afghaner lever i utanförskap i turkiska städer. De blir ofta lurade till Turkiet av smugglare med löften om jobb, bra lön och att det är en bra utgångspunkt för vidare resor till Europa.

Pressmeddelande -

EU:s hänsynslösa återsändanden av flyktingar till Turkiet är olagliga

Europeiska unionen (EU) måste omedelbart stoppa återsändanden av flyktingar till Turkiet. Återsändandena grundas på den falska föreställningen att det är ett "säkert land" för flyktingar, säger Amnesty International i en rapport som publiceras i dag.

Rapporten,”No safe refuge: Asylum-seekers and refugees denied effective protection in Turkey”, beskriver de brister som finns i Turkiets asylsystem och att den svåra situation flyktingar hamnar i i Turkiet innebär att EU och Turkiet-överenskommelsen är olaglig - och samvetslös.

Rapporten visar att Turkiets asylsystem brottas med att kunna hantera över tre miljoner asylsökande och flyktingar. Detta resulterar i att asylsökande kan får vänta flera år på att deras ärenden ska behandlas. Under väntetiden får de sökande begränsat stöd, eller inget stöd alls, till bostad och andra nödvändigheter av Turkiet. Rapporten visar även att barn så unga som nio år tvingas arbeta för att stödja sina familjer.

- EU-Turkiet-överenskommelsen är vårdslös och olaglig. Amnesty Internationals slutsatser visar att föreställningen om att Turkiet är kapabel att respektera rättigheter och möta de behov som finns hos mer än tre miljoner asylsökande och flyktingar är fiktion, säger John Dalhuisen, Amnesty Internationals chef för Europa och Centralasien.

- I sina obevekliga ansträngningar för att förhindra flyktingar att ta sig till Europa, har EU medvetet förträngt vad som faktiskt pågår på plats i Turkiet. Det är inte konstigt att ett helt nytt asylsystem, i det land som är värd för det största antalet flyktingar i världen, får problem. Även om det finns ett värde i att stödja och uppmärksamma Turkiet att utveckla ett fullt fungerande asylsystem, så kan EU idag inte agera som om det redan existerar.

Turkiet misslyckas med att skydda flyktingar

Trots sin i stora drag välkomnande attityd gentemot flyktingar, har en stor påfrestning oundvikligen lagts på Turkiets nya asylsystem och dess förmåga att kunna tillgodose människors grundläggande behov. För närvarande befinner sig ca 2.750.000 syriska flyktingar och 400.000 asylsökande och flyktingar från andra länder (främst Afghanistan, Irak och Iran) i Turkiet.

Rapporten visar hur det turkiska asylsystemet misslyckas på tre viktiga områden som enligt internationell rätt krävs för att återsändanden av flyktingar till Turkiet ska vara laglig: status, hållbara lösningar och uppehälle.

1. Status

Turkiet saknar förmågan att behandla den stora mängden asylansökningar, vilket innebär att hundratusentals asylsökande och flyktingar tynar bort i en slags juridisk limbo i flera år. De turkiska myndigheterna har vägrat att ge Amnesty International tillgång till asylstatistiken. Myndigheterna uppgav dock i april att cirka 4000 ansökningar, eller 1,5% av de 266.000 ansökningar registrerade hos FN:s flyktingorgan, behandlats under 2015.

2. Hållbara lösningar

Flyktingar bör antingen integreras i landet, vidarebosättas till ett annat land eller, om det är säkert, återföras till sitt ursprungsland. Turkiet ger dock inte icke-europeiska flyktingar full status som flyktingar vilket också innebär att de förtas möjligheten till integration. Samtidigt misslyckas det internationella samfundet med att ens ge i närheten tillräckliga vidarebosättningsalternativ / platser.

Faiza, (fingerat namn) och hennes syster, är både afghaner som flydde från tvångsäktenskap i Iran och erkändes som flyktingar i Turkiet. De väntade förgäves i tre år för en intervju gällande vidarebosättning. I slutänden såg de inget annat alternativ än att riskera sina liv på en smugglarbåt till Grekland.

Faiza berättade för Amnesty att det inte fanns någon möjlighet att lämna Turkiet på ett säkert sätt, och att ifall de hade fått stöd i väntan på att deras process skulle avslutas, så hade de stannat i Turkiet. Hon förklarade:

- Om det hade funnits minsta hopp om vidarebosättning, så hade vi väntat. Vi var väldigt rädda för resan till Europa, då vi visste att den var livsfarlig. Men.. vi var så desperata. Vi sa till oss själva: “Vi kanske dör, vi kanske inte kommer fram - men det spelar ingen roll för vi kan inte stanna i Turkiet längre”

3. Uppehälle

De allra flesta flyktingar tvingas hitta någonstans att bo utan statligt stöd. Trots att Turkiet är tillmötesgående och huserar mer än 264.000 syriska flyktingar, så kan landet realistiskt sett inte ge skydd för de återstående 90% (2.480.000) från Syrien. Samtidigt har det endast skapats boplatser för 100 av 400 tusen (0.025%) av de asylsökande och flyktingar från andra länder som befinner sig i landet. Detta innebär att cirka tre miljoner asylsökande och flyktingar tvingas att själva finna ett boende.

Amnesty Internationals utredare har intervjuat 57 flyktingar i Turkiet mellan mars och maj 2016. Alla beskrev kampen för överlevnad, nästan helt utan ekonomiskt stöd från myndigheterna. De flesta får förlita sig på stöd från familjemedlemmar, andra asylsökande eller religiösa samfund.

Flyktingarna berättade också för Amnesty om hur de lever i tillfälliga boenden och tvingas sova i moskéer, parker och tunnelbanestationer eftersom de inte har råd med en hyra. Två afghanska familjer tvingades sova under en bro i Istanbul. Detta dessutom efter att tre av deras barn drunknat under ett försök att korsa havet.

- Turkiet har varit en generös värd för flyktingar, men dess löften till EU:s ledare är helt enkelt inte förankrade i situationen i landet. Asylsökande och flyktingar har fastnat i år i Turkiet och medan de väntar får varken ekonomiskt stöd eller rätten att försörja sig själva, säger John Dalhuisen.

- Detta bör vara ett uppvaknande för Europas ledare. Det kan verka politiskt lämpligt att förflytta sin rättsliga skyldighet att hjälpa människor som flyr konflikter, men om de tror att de kan genomföra dessa åtgärder lagligt eller utan att vålla ytterligare skada för människor som redan flyr från ett fruktansvärt lidande, det tragiskt och helt uppenbart fel.

Flyktingbarn arbetar för att klara sig

Rapporten varnar också för att barnarbete är vanligt bland flyktingar i Turkiet, där familjer kämpar med att kunna tillgodose grundläggande behov.

En syrisk mamma till tre pojkar berättade för Amnesty att hela hennes familj (sju personer) överlever på 5-10 turkiska lira (ca 1,75 - 3,50 USD) per dag som hennes nioåriga son tjänar genom att arbeta på en livsmedelbutik. De splitterskador hennes man lider av från Syrien hindrar honom från att arbeta.

EU måste dela på ansvaret

Istället för att lägga över sitt ansvar på Turkiet, bör EU sträva efter att få igång ett ambitiöst program för vidarebosättning gällande de flyktingar som befinner sig i landet.

Medan Turkiet är värd för mer än tre miljoner asylsökande och flyktingar, vilket är mer än något annat land i världen, har EU:s medlemsstater kollektivt enbart ordnat vidarebosättning för 8155 flyktingar från hela världen år 2015.

- Europeiska unionen har svarat på en av de mörkaste humanitära katastroferna i vår tid genom att sätta upp stängsel, tillsätta fler gränsvakter och skapa skumma överenskommelser med grannländer för att hålla folk borta. Resultatet blir elände och lidande, och ännu fler dödsfall till havs, säger John Dalhuisen.

Bakgrund: EU-Turkiet-överenskommelsen undermineras redan av tvångsmässiga återsändanden från Turkiet till Afghanistan, Irak och Syrien

Den 18 mars 2016 enades EU och Turkiet om en långtgående överenskommelse gällande migrationskontroller. I utbyte mot 6 miljarder euro samt politiska eftergifter från EU, accepterade Turkiet att ta tillbaka alla "olagliga invandrare" som passerar in i EU genom de grekiska öarna efter den 20 mars.

Motiveringen för EU-Turkiet-överenskommelsen är antagandet att Turkiet är en säker plats dit asylsökande och flyktingar kan återsändas. Förutom att Turkiet inte respekterar flyktingars rättigheter (ämnet för denna rapport) går det inte heller att säkerställa att landet inte skickar tillbaka människor till länder där de riskerar utsättas för allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna


Tidigare rapporter från Amnesty International har redan visat att asylsökande och flyktingar från AfghanistanIrak och Syrien löper just en sådan risk.

Ämnen


Amnesty International har avslöjat, dokumenterat och protesterat mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna sedan 1961. Våra brev tänder ljus av hopp för de orättvist fängslade. Våra påtryckningar och protester sätter press på skyldiga makthavare. Och det ger resultat.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Presskontakt

Ami Hedenborg

Ami Hedenborg

Presskontakt Pressansvarig/talesperson +46 (0)70 433 09 16

Relaterat material

Relaterade nyheter