​Kobolt: Företag gör för lite för att stoppa misstänkt barnarbete hos underleverantörer

• En enkätundersökning bland elektronikföretag och bilföretag visar att det fortfarande finns stora “vita fläckar” i leverantörsledet.
• Apple är det företag som går i bräschen för ett ansvarsfullt användande av kobolt - men ribban är lågt satt.
• Microsoft, Lenovo och Renault har gjort minst framsteg.

För två år sedan avslöjade Amnesty International hur batterier som används i produkter hos elektronikföretag och elbilsföretag kunde kopplas till barnarbete i Demokratiska republiken Kongo (DRK). (Läs mer här: https://www.amnesty.se/press/#/pressreleases/barnarbete-ligger-bakom-tillverkningen-av-batterier-till-smartphones-och-elbilar-1294875)

Nu konstaterar Amnesty International i en uppföljande rapport att företagen fortfarande inte gör tillräckligt för att stoppa människorättskränkningar som sker hos deras underleverantörer när det gäller kobolt.

- Vi kan dra tre slutsatser av rapporten. För det första, om det inte finns någon lagstiftning som tvingar företag att ta hänsyn till mänskliga rättigheter i sitt leverantörsled, så kommer de heller inte att göra det - förrän de avslöjas i rapporter som den Amnesty publicerade för två år sedan. Den andra slutsatsen är att det faktiskt går att påverka företag som är måna om sitt anseende. Till exempel lyssnade Apple, som kommer relativt väl ut i vår rapport, på sina kunder och på Amnestys supportrar. Den tredje slutsatsen är att elbilsbranschen inte alls är på banan än i de här frågorna, trots att den stora ökningen av efterfrågan på kobolt kommer att komma från just den branschen -elektronikbranschen har kommit längre, det säger Kathleen McCaughey, sakkunnig företag och mänskliga rättigheter på Amnesty Internationals svenska sektion.

Rapporten, Time to Recharge, rankar bolag som Apple, Samsung Electronics, Dell, Microsoft, BMW, Renault och Tesla efter hur väl de har förbättrat sina processer kring att hantera risker när det gäller brott mot mänskliga rättigheter i sitt leverantörsled sedan januari 2016. Rapporten visar att en handfull företag visserligen har gjort framsteg, medan andra fortfarande inte ens har tagit det första grundläggande steget att undersöka om kobolten i produkterna kommer från DRK.

- När Amnesty i vår tidigare rapport beskrev hur kobolt bryts av barn och vuxna under fruktansvärda förhållanden för att sedan hamna hos underleverantörerna till några av världens största märken var det i sig en chockerande upptäckt. När vi sedan frågade företagen om hur det här kom sig var det lika chockerande att upptäcka att ingen av dem ens hade en aning om varifrå kobolten kom, säger Kathleen McCaughey, sakkunnig företag och mänskliga rättigheter på Amnesty Internationals svenska sektion.

- När det nu gått två år är det fortfarande så att några av de rikaste och mäktigaste företagen i världen inte kontrollerar sina leverantörsled. Och även de som undersöker sitt leverantörsled är inte transparenta med vilka människorättskränkningar de upptäcker och hur de hanterar dessa. Om företag inte har en aning om varifrån kobolten kommer kan vi vara säkra på att kunderna inte heller vet det, säger Kathleen McCaughey.

- Det här är ett avgörande ögonblick för förändring. När efterfrågan på återuppladdningsbara batterier ökar har företag ett ansvar när det gäller att bevisa att de inte profiterar på gruvarbetare som arbetar under hemska förhållanden i DRK. Framtidens energilösningar får inte byggas på människorättskränkningar, säger Seema Joshi, Amnesty Internationals globala chef för arbete gällande företag och mänskliga rättigheter.

Dålig koll på underleverantörerna
Över hälften av världens kobolt, som är en huvudkomponent i litium-jon batterier, kommer från DRK och 20 procent av den bryts för hand. Amnesty har dokumenterat hur barn och vuxna bryter kobolt i smala tunnlar grävda för hand, med risk för dödliga olyckor och allvarliga lungsjukdomar. Amnesty spårade kobolten från de här gruvorna till ett kinesiskt processbolag, Huayou Cobalt, vars produkter sedan hamnar i batterierna som används för att driva elektroniska produkter och elbilar.

Time to Recharge analyserar vad Huayou Cobalt och 28 andra företag - som antingen kan kopplas till det bolaget eller där det är högst troligt att de köper kobolt från DRK - har gjort sedan risken för barnarbete avslöjades för dem i januari 2016.

Amnesty har analyserat hur företagen agerar utifrån fem kriterier som speglar internationell standard, inklusive kravet på att företag utför det som kallas “due diligence” - en konsekvensanalys - av företagets verksamhet gällande sina leverantörsled samt kravet på att företagen också är transparenta med riskerna gällande människorättskränkningar som de funnit. För varje kriterium blev bolagen bedömda utifrån fyra alternativ; “ingen åtgärd”, “minimum”, “medel” och “tillräcklig”.

Inget av företagen i rapporten har vidtagit tillräckliga åtgärder för att kunna sägas uppnå internationella standarder. Detta trots det faktum att alla 29 företag vet att risker för människorättskränkningar och övergrepp hänger intimt samman med koboltbrytning i DRK.

Apple leder, Microsoft sena
Tidigare i år blev Apple det första företaget som publicerade namn på sina leverantörer av kobolt, och Amnestys utredning visar att Apple just nu är det ledande företaget när det gäller ett ansvarsfullt användande av kobolt. Sedan 2016 har Apple aktivt samverkat med Huayou Cobalt för att identifiera och ta itu med barnarbete i sitt leverantörsled.

Dell och HP har visat tecken på potential. De har börjat att undersöka sina leverantörskopplingar till Huayou Cobalt, och de har också infört starkare policys för att upptäcka risker för människorättskränkningar och övergrepp i sina leverantörsled av kobolt.

Men alla andra ledande elektronikmärken har gjort alarmerande få framsteg.

Till exempel är Microsoft bland de 26 bolag som inte har publicerat några detaljer om sina leverantörer, såsom till exempel vilka smältverk och raffinaderier de använder för sin kobolt. Det betyder att Microsoft inte agerar i överensstämmelse med ens de mest grundläggande internationella standarderna.

Lenovo har också uppvisat dåliga resultat, och har bara agerat minimalt för att identifiera risker när det gäller mänskliga rättigheter eller undersöka eventuella kopplingar till Huayou Cobalt och DRK.

Generellt finns en avsaknad av transparens, bolag avslöjar inte sina analyser av risker för människorättskränkningar i leverantörsleden eller leverantörernas eget agerande när det gäller att göra en “due diligence”/konsekvensanalys av sin verksamhet.

Till exempel; även om Apple och Samsung SDI har identifierat sina smältverk så har de inte publicerat sina analyser av de risker som finns kopplade till dessa. Det gör det omöjligt att säga om de fullföljer sina skyldigheter när det gäller mänskliga rättigheter eller inte.

Den mörka sidan av den gröna teknologin
Amnestys tidigare utredning avslöjade en stor risk för att kobolt som utvunnits av barn i DRK skulle hamna i batterierna i elbilar. Den nya rapporten visar att elbilsbranschen sackar efter andra sektorer när det gäller att “städa upp” gällande sin batterianvändning.

Renault och Daimler gjorde extra dåligt ifrån sig medan BMW var bäst bland de undersökta biltillverkarna. De hade gjort några förbättringar gällande sina policy när det kommer till underleverantörer och hur de hanterar sin kobolt - men de har fortfarande inte avslöjat sina smältverk och raffinaderier. De hade heller inga planer på att avslöja några analyser av smältverkens processer kring due diligence.

Efter den internationella uppmärksamhet som Amnestys rapport fick har regeringen i DRK skapat en kommitté som ska se över barnarbetet i mineralsektorn, och som också har skissat på en ny strategi för att få bort barn från all småskalig gruvverksamhet till år 2025.

Huayou Cobalt, huvudlänken mellan DRK och flera av företagen som analyseras i rapporten, har gjort några framsteg sedan Amnestys januarirapport 2016, och har också blivit mer transparenta. Men det återstår fortfarande stora luckor vilket gör det svår att analysera kvaliteten och effektiviteten av den “due diligence”/konsekvensanalys som företaget gör.

Vad ska företagen göra?
- Företag har ett eget ansvar när det gäller att identifiera, förhindra, ta tag i och redovisa människorättskränkningar som sker när det gäller hanteringen av kobolt i leverantörskedjan. Att offentligt avslöja de risker företagen ser gällande mänskliga rättigheter är ett viktigt steg som inget av företagen i rapporten tar. Företag ska erkänna att människorättskränkningar sker inom leverantörsleden om de ser att detta förekommer, säger Kathleen McCaughey.

Om ett företag har bidragit till, eller tjänat på, barnarbete eller på vuxna som arbetar under fruktansvärda förhållanden, har det en skyldighet att åtgärda den skada som uppkommit. Det innebär att tillsammans med andra företag och tillsammans med regeringen agera för att få bort barnen från den värsta sortens barnarbete och stödja att de börjar skolan igen, och att även ta tag i de behov av hjälp som kan finnas när det gäller till exempel hälsovård.

Bakgrund:
Amnesty skrev till alla 29 företag som en del i researcharbetet inför rapporten. och de fick alla möjlighet att kommentera det som stod i rapporten. Följande företag höll inte med om den rankning de fått gällande minst ett av de fem kriterierna: Apple, BMW, Dell, Fiat-Chrysler, General Motors, HP, Hunan Shanshan, Microsoft, Sony, Tesla och Tianjin Lishen.

Frågorna till företagen reflekterade de fem steg som finns fastställda när det gäller “due diligence”/konsekvensanalys av OECD (the Organization for Economic Co-operation and Development). Läs mer här om dessa här:
https://www.oecd.org/corporate/mne/GuidanceEdition2.pdf

Här finns en lista på svaren från bolagen:
https://oneamnesty-my.sharepoint.com/personal/joshua_rosenzweig_amnesty_org/_layouts/15/guestaccess.aspx?docid=0bdd9bf509daf42c0983986b56cee4a59&authkey=AcPhnWu-m5NE0SgU38Eplug&expiration=2017-12-09T16%3A45%3A06.000Z&e=b8eb1be000cf4ceb87df33314165d348

Länk till pressmeddelandet på engelska:
https://www.amnesty.org/en/latest/news/2017/11/industry-giants-fail-to-tackle-child-labour-allegations-in-cobalt-battery-supply-chains/

För frågor, kontakta Kathleen McCaughey sakkunnig företag och mänskliga rättigheter, Amnesty Sverige, kathleen.mccaughey@amnesty.se, +46 (0) 729 678 603.