SLOVENIEN Myndigheter måste förse romer med vatten och husrum

Amnesty begär att Sloveniens myndigheter skyddar landets romska grupper från diskriminering. Organisationen släpper i dag rapporten Parallel lives: Roma denied rights to housing and water in Slovenia, som visar att romer nekas tillgång till fullvärdiga bostäder, vatten och sanitet. 

- Fortsatt diskriminering av romer gör att många av dem tvingas att leva utan tillgång till grundläggande samhällsservice. Hela deras livssituation påverkas - från deras hälsa och möjlighet att hitta jobb, till barnens utbildning, säger Nicola Duckworth, chef för Amnestys avdelning för Europa och Centralasien. 

I rapporten pekar Amnesty på att vissa romska familjer i landet har mindre tillgång till vatten än den miniminivå som anses nödvändig för människor som lever i humanitär nöd. Många uppges leva i dåligt byggda och överbefolkade skjul, i isolerade och segregerade områden på landsbygden - långt ifrån hälsovård, skolor, jobb och butiker. 

- Vissa kommuner vägrar att förse romer med samhällsservice på grund av att deras bosättningar är "ogiltiga". Detta trots att familjerna har bott där i årtionden - medan regeringen har ignorerat problemen. Sloveniens regering måste agera för att diskrimineringen mot romer upphör. Deras mänskliga rättigheter måste garanteras och deras grundläggande behov tillgodoses, säger Nicola Duckworth.

Slovenien är ett väl utvecklat land och har ett BNP per capita som ligger över genomsnittet i EU. Nästan 100 procent av befolkningen har tillgång till rent dricksvatten. Samtidigt kämpar många romska grupper för att ens få tag på lite vatten för att dricka, laga mat och sköta sin hygien med. 

Den genomsnittliga användningen av vatten per person och dag är 150 liter och upp till 300 liter i städer. Enligt en undersökning som gjordes förra året, saknar 20-30 procent av romska bosättningar i den sydöstra delen av landet tillgång till vatten. Amnesty känner till romska familjer som endast lyckas samla 10-20 liter vatten från avlägsna och ibland även förorenade källor.  

Romer ser ofta boende i bosättningar som sin enda valmöjlighet på grund av den diskriminering de utsätts för när de försöker köpa eller hyra en bostad. 

Staten och kommunerna är ansvariga för att romska gruppers behov av fullgoda bostäder tillgodoses. Trots det har många familjer svårt, om inte omöjligt, att få tillgång till kommunala bostäder eller tillstånd att förbättra sin befintliga bostad. De lever också i rädsla för att bli tvångsvräkta och tillfrågas eller informeras sällan om vilka valmöjligheter de har. 

Amnesty uppmanar Sloveniens myndigheter att:

- Förbättra bristfälliga bostadsförhållanden i romska bosättningar, möjliggöra reglering, samt göra alternativa bostäder tillgängliga.

- Garantera besittningsrätt för alla som lever i informella bosättningar, samt erbjuda alternativa bostäder i samråd med de romska grupper som påverkas.

- Omedelbart garantera en miniminivå av rent vatten i alla romska bosättningar.

- Sloveniens regering måste också tillhandahålla romer effektiva rättsmedel för att tackla den diskriminering som drabbar dem, säger Nicola Duckworth. 
Amnesty lanserar sin globala kampanj för romer i Slovenien som en del av World Water Day den 22 mars 2011. 

Vittnesmål:
Danilo Hudoroviè och hans familj lever i ett hus med två rum i den romska informella bosättningen Gorièa vas, som har cirka 70 invånare. Bosättningen har ingen vattenförsörjning, ingen elektricitet, inga toaletter, avloppssystem eller dränering. Han han berättar för Amnesty: 

- Min fyraåriga son måste ta antibiotika mycket ofta eftersom han blir sjuk gång på gång. Antibiotikan måste förvaras i kylskåp. Vi har ingen el. Tre gånger om dagen och även mitt i natten måste jag köra till min svärmor för att hämta hans medicin. Vi har även en flicka som bara är några månader gammal. Hon är alltid sjuk. Jag vet inte hur vi ska överleva vintern. Jag försökte att ansöka om en kommunal bostad, men fick svaret att Ribnica kommun inte har några lediga lägenheter och inte heller någon offentlig utlysning. 

En romsk kvinna från Žabjak i kommunen Novo mesto berättar för Amnesty:

- Under vintern måste jag kliva upp mycket tidigt på morgonen och tända eld utanför skjulet för att värma vatten som barnen kan tvätta sig med innan de går till skolan. På vintern blir det också mörkt väldigt tidigt och det finns inget ljus. En gång tände ett stearinljus nästan eld på huset. 

Tolvåriga Ruža Brajdiè bor i den informella romska bosättningen Žabjak i Novo mesto. Bosättningen har varken vatten, elektricitet eller sanitära anläggningar. Hon berättar för Amnesty: 

- Jag går inte till skolan för att jag är smutsig och jag luktar. Andra barn retar mig och kallar mig namn. 

Bakgrund:
Romer har sedan trettonhundratalet levt på det område som i dag utgör Slovenien. Antalet personer uppskattas nu till mellan 7 000-12 000, vilket är cirka 0,5 procent av hela Sloveniens befolkning. 

De flesta romer lever i de sydöstra och nordöstra delarna av Slovenien. Romer lever även i städer, inklusive huvudstaden Ljubljana. I vissa områden är arbetslösheten bland romer över 90 procent.

--
Malin Eriksson
vik. pressekreterare