Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Sverige: FN-rapportör om Kvinnofriden: Bra lagar – men tillämpningen måste bli bättre

FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, Yakin Ertürk, riktar kritik mot Sverige när hon i dag presenterar sin rapport om Sverige. Hon uppmanar regeringen att garantera skydd för alla kvinnor som riskerar att utsättas för våld samt att säkerställa att de rättsvårdande myndigheterna utreder, åtalar och bestraffar förövarna I en debattartikel i dagens G-P kräver bland andra Carl Söderbergh från svenska Amnesty att den svenska regeringen agerar kraftfullt inom ramen för den kampanj mot våld mot kvinnor som drivs av Europarådet. I dag presenterar FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, Yakin Ertürk, sin rapport om Sverige för FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Den 24 sidor långa rapporten bygger på iakttagelser och information som samlades in under specialrapportörens officiella utredningsresa i Sverige i juni 2006. Rapportören konstaterar att jämställdhet är en viktig princip i det svenska samhället och att den officiella jämställdhetspolitiken, där lika möjligheter för kvinnor och män utgjort en grundbult, har lett till ”imponerande” steg mot jämställdhet mellan kvinnor och män i den offentliga sfären – även om en del utmaningar kvarstår. Rapportören nämner bland annat den könssegregerade arbetsmarknaden, deltidsarbete, löneskillnader för likvärdigt arbete, samt underrepresentation av kvinnliga chefer i näringslivet samt inom viktiga offentliga institutioner såsom polisen och militären. Jämställdhetspolitiken har dock rönt mindre framgång när det gäller att ta itu med djupt liggande ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män, menar rapportören. Kvinnors framsteg i det offentliga livet har inte lett till att mäns våld mot kvinnor i nära relationer har upphört. Rapportören beskriver det rättsliga ramverket som ska skydda kvinnor från våld som ”utmärkt” men den låga andel våldsbrott som leder till åtal och dom indikerar att tillämpningen av lagstiftningen måste förbättras. En del brister kvarstår också vad gäller skydd till våldsutsatta kvinnor och rapportören framhåller att det är tydligt att kommunerna måste höja standarden på sin skyddspolicy. FN:s särskilda rapportör uppmanar därför regeringen att garantera skydd för alla kvinnor som riskerar att utsättas för våld samt att säkerställa att de rättsvårdande myndigheterna utreder, åtalar och bestraffar förövarna. En nolltolerans mot könsrelaterat våld ska genomsyra rättsväsendets arbete och polisen bör arbeta mer proaktivt utreda och dokumentera kvinnofridsbrott. Polisen måste avsätta tillräckliga resurser för att följa upp utfärdade besöksförbud och uppdaga överträdelser mot besöksförbuden samt initiera sanktioner när överträdelser begås, anser rapportören. Den särskilda enhet inom polisen som arbetade med hedersrelaterat våld och som har lagts ned, bör återinrättas, bland annat för att samordna Sveriges arbete med andra länder. Rapportören menar att ett antal av landets kommuner måste höja nivån på sitt arbete när det gäller att tillhandahålla skydd för våldsutsatta kvinnor, samt anta lokala handlingsplaner för arbetet mot våld mot kvinnor. Ändringar i Socialtjänstlagen måste göras så att kvinnor som riskerar att utsättas för våld får en lagstadgad rätt att kunna driva sin sak mot kommuner, få sitt fall grundligt prövat och få nödvändigt skydd och stöd, och om så behövs erbjudas skyddat boende. Man bör särskilt uppmärksamma de behov av skydd som kan finnas hos våldsutsatta kvinnor med särskilda behov, såsom missbrukande kvinnor, psykiskt och fysiskt funktionshindrade kvinnor, flickor och unga kvinnor, äldre kvinnor samt prostituerade kvinnor. Kvinnojourernas viktiga roll måste erkännas och de måste få tillräckliga ekonomiska resurser för sin kärnverksamhet. Vidare måste man tillförsäkra lika tillgång till utbildningssystemet för kvinnor och män med invandrar- eller flyktingbakgrund, samt lika möjligheter på arbetsmarknaden. Detsamma gäller kvinnor och män från minoritetsgrupper. Medierna måste undvika könsstereotyper och visa känslighet för offrens behov och för deras anhöriga vid rapportering om våld mot kvinnor, samt basera rapporteringen på empiriska fakta. Medierna, i samverkan med det civila samhället, ska arbeta för att motverka diskriminerande attityder mot kvinnor, såsom klargjorts i handlingsplanen från FN:s kvinnokonferens i Peking 1995, anser rapportören. Katarina Bergehed Läs hela rapporten: ”Hög tid att tillämpa lagen när det gäller våld mot kvinnor” Debattartikel i Göteborgs-Posten 19 mars av Carl Söderbergh, generalsekr Svenska Amnesty, Anita Klum, generalsekr Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter, Carina Hägg, riksdagsledamot (s) och ordf i Europarådets kommitté om våld mot kvinnor, Marietta de Pourbaix-Lundin, riksdagsledamot (m), Kerstin Lundgren, riksdagsledamot (c), Tina Acketoft, riksdagsledamot (fp) http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=333834 Amnesty International Swedish section Box 4719 116 92 Stockholm Phone: +46 (0)8-729 02 20 mobile: + 46 (0)70-433 09 16 Fax: +46 (0)8-729 02 01 http://www.amnesty.se mailto: elisabeth.lofgren@amnesty.se

Ämnen


Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.