Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Sverige: Rättssäkerheten hotas om ordningsvakter får utökade befogenheter

I dag lämnar Amnesty International Sverige in organisationens synpunkter på utredningen om en ny lag om ordningsvakter. Amnesty avfärdar flera förslag om att utöka ordningsvakters befogenheter. Den förlängda utbildningen räcker inte heller på långa vägar för de stora och svåra uppgifter som ordningsvakter förväntas kunna hantera. Och kontrollen över ordningsvakter måste stärkas för att rättssäkerheten ska kunna garanteras.

— Ordningsvakter har kommit att spela en allt större roll i det offentliga rummet i Sverige under senare år. Lagen som finns i dag är föråldrad. Men när fler befogenheter delegeras till ordningsvakter finns det en risk att ansvaret för ordning och säkerhet förskjuts till privata aktörer. Då hotas rättssäkerheten. Ordningsvakter får med de nya förslagen ännu större del av det statliga våldsmonopolet, vilket är oroande eftersom det redan i dag finns indikationer på maktmissbruk och diskriminering från ordningsvakters sida. Amnesty ser med oro på utvecklingen och förväntar sig att förslagen nu granskas kritiskt, säger Anna Johansson, tillförordnad generalsekreterare för Amnesty International Sverige.

I november 2019 gav regeringen ett uppdrag till en utredare att föreslå en ny lag om ordningsvakter i Sverige. Uppdraget ingick i regeringens 34-punktsprogram mot gängbrottsligheten. Den nuvarande lagstiftningen är från 1980 och sedan den lagen tillkom har användningen av ordningsvakter ökat explosionsartat i Sverige. I maj 2021 kom förslaget på en ny ordningsvaktslag. Bland annat föreslår utredningen att ordningsvakter ska ges nya befogenheter: att kunna transportera omhändertagna och gripna samt kroppsvisitera omhändertagna och gripna för identifikation. Den föreslår också att ordningsvaktsutbildningen förlängs från nuvarande två veckor till minst fyra veckor. Den inför ett uttryckligt krav på att ordningsvakters ingripanden måste vara nödvändiga och stå i proportion till åtgärdens syfte, samt att utredningar av brottsmisstankar där ordningsvakter är inblandade ska göras av Polismyndighetens avdelning för särskilda utredningar, SU.

Amnesty har intresserat sig för ordningsvakters roll och uppdrag för att upprätthålla ordning och säkerhet i Sverige under några års tid. Anledningen är främst att vi nåtts av anklagelser om övervåld och rasprofilering från ordningsvakter gentemot personer av utomeuropeiskt ursprung. Dessa anklagelser väcker frågor dels om ordningsvakters förmåga och förutsättningar att upprätthålla diskrimineringsskyddet och allas likhet inför lagen, dels om Polismyndighetens ledning och kontroll över ordningsvakterna. Misstankar om olika behandling av människor utifrån hudfärg eller härkomst från representanter för ordningsväsendet gör att förtroendet för staten, våldsmonopolet och samhällskontraktet riskerar att rubbas. Bland annat därför är ordningsvakters roll i samhället en viktig människorättsfråga.

— Frågan om vilka som har mandat att utöva våld och under vilka förutsättningar är central för upprätthållandet av rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. Huvudregeln är att staten har våldsmonopol, men i vissa mycket begränsade och strikt reglerade sammanhang kan våldsbefogenheten delegeras till andra aktörer. När nya befogenheter ges till privata ordningsvakter ut måste vi alltid fråga oss, överensstämmer dessa med de centrala rättsstatsprinciperna? Hur tillgodoses skyddet av den enskilda, i synnerhet eftersom det ofta är människor i stor utsatthet som kommer i kontakt med ordningsvakter? Hur säkerställs kraven på opartiskhet, ickediskriminering och ett respektfullt bemötande? Det säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty International Sverige.

Våra huvudsakliga synpunkter kan sammanfattas enligt följande:

  • Amnesty är kritiskt till att “främjande av tryggheten” ska ingå i bedömningen av om ordningsvakter ska få användas. Trygghet är ett högst subjektivt begrepp, och frågan är vems trygghet som prioriteras. Amnesty har tidigare uppmärksammat hur den här diskussionen snabbt kan komma att omfatta endast vissa personers trygghet, där andra inte får komma till tals på grund av etablerade och diskriminerande föreställningar om vad som skapar otrygghet, och gentemot vilka denna förmodade otrygghet riktas. Därför blir att “främja tryggheten” ett inte tillräckligt specifikt för att uppfylla kravet på förutsägbarhet och legalitet.

  • Amnesty avstyrker förslagen om att ordningsvakter ska ges befogenhet att transportera personer som omhändertagits och befogenhet att kroppsvisitera enskilda i identifieringssyfte. Båda förslagen innehåller stora risker ur rättssäkerhetssynpunkt, och utredningens slutsats att dessa skulle göra Polismyndighetens arbete mer effektivt räcker inte som motivering. Transport av berusade personer eller personer som omhändertagits enligt polislagen är en del av frihetsberövandet och placerar den omhändertagna i en mycket utsatt situation. Transporter kan också innebära arbetsmiljörisker för dem som verkställer dem om de inte har tillräckligt goda förutsättningar, vilket Amnesty bedömer att ordningsvakter sällan har. Kroppsvisitering i identifieringssyfte är också en mycket ingripande åtgärd, ochen som ofta leder till rasprofilering och annan kränkande behandling. Amnesty ser med stor oro på hur den befogenheten skulle kunna komma att missbrukas, med ännu lägre förtroendet för ordningsväsendet hos diskriminerade grupper som följd.

  • Amnesty välkomnar att utredningen föreslår en förlängd utbildning för ordningsvakter, men ser inte att de föreslagna fyra veckorna på något vis kommer att räcka för att ge ordningsvakter de förutsättningar som krävs för att utöva yrket rättssäkert. Amnesty uppmanar i synnerhet att följande aspekter av utbildningen stärks:
    - diskriminering utifrån alla diskrimineringsgrunder, liksom diskrimineringens effekter från ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv
    - information om och analyser av olika former av rasism och intolerans
    - ras-/etnisk profilering
    - konflikthantering och självskydd, med fokus framförallt på förebyggande, avledning och konfliktlösning samt på säkra grepptekniker

  • Amnesty ser behov av att Polismyndighetens ordning och kontroll över ordningsvakterna stärks väsentligt. För att möjliggöra detta måste det införas begränsningar på storleken på de geografiska områden där ordningsvakter kan användas. Den som anlitar ordningsvakter måste vara skyldig att löpande underrätta Polismyndigheten om hur och i vilken utsträckning ordningsvakter används. Rapporterings- och underrättelsekraven för ordningsvakter måste stärkas, och Polismyndigheten måste ges en tydligare skyldighet att sammanställa, analysera och följa upp rapporterna.

Amnesty välkomnar utredningens förslag om att en särskild proportionalitets- och nödvändighetsbestämmelse införs i den nya lagen. Med den tydliggörs det att ordningsvakters ingripanden måste stå i rimlig proportion till syftet och att de alltid måste använda den minst ingripande åtgärd som krävs. När Amnesty granskat enskilda fall där ordningsvakter varit inblandade och anklagelser riktats mot dem om övervåld eller rasprofilering har vi sett brister just vad gäller tillämpningen av dessa centrala principer. Samtidigt vill Amnesty understryka att det inte räcker med att förtydliga dem i regelverket — de måste också faktiskt genomsyra ordningsvakters yrkesutövning i allmänhet och våldsanvändning i synnerhet.

— Ordningsvakter blir genom sitt uppdrag representanter för det allmänna och vikten av att allmänheten kan lita på att de inte överskrider sina befogenheter kan inte överdrivas. Förtroende är A och O. Därför måste principerna om proportionalitet och nödvändighet nu också in i utbildningen, fortbildningen, kontrollen och tillsynen av ordningsvakter. Befogenhet att utöva våld innebär ett enormt ansvar, och vi förväntar oss nu att regeringen säkerställer att ordningsvakter kan utföra det uppdraget på ett rättssäkert sätt — med full respekt för allas rättigheter och likhet inför lagen, säger Johanna Westeson.


Hela remissvaret från Amnesty International Sverige finns bifogat som PDF.

Ämnen

Taggar


Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Presskontakt

Ami Hedenborg

Ami Hedenborg

Presskontakt Pressansvarig/talesperson +46 (0)70 433 09 16

Relaterat material