Turkiet: Civilsamhället hårt utsatta i kampen mot terrorism

Turkiet använder en granskning av Financial Action Task Force (FATF) som svepskäl för snabbt stiftade nya drakoniska lagar riktade mot civilsamhället. Det är något som bör varna resten av världen. Det konstaterar Amnesty International i en ny genomgång som publiceras i dag inför FATF:s årliga granskningsmöte den 21—25 juni.

Amnestys sammanställning “Weaponizing counter-terrorism: Turkey’s exploitation of terrorism financing assessment to target civil society” visar hur den nya Lag nr 7262, om förebyggande av finansiering av spridning av massförstörelsevapen, hotar att undergräva civilsamhällesorganisationers legitima arbete. Lagen medför nya åtgärder som kränker rätten till förenings- och yttrandefrihet och internationellt erkända garantier för rättvisa rättegångar.

— Den nya lagen blir ytterligare ett tillägg i Turkiets arsenal av lagar mot terrorism, som rutinmässigt används mot människorättsförsvarare och civilsamhällesorganisationer, inklusive Amnesty International. Lagen hotar att ytterligare öka trycket på aktivister inom civilsamhället som redan riskerar åtal och att dömas för överdrivna anklagelser om terrorism, säger Nils Muižnieks, Europachef på Amnesty International.

Under årets granskningsmöte ska FATF granska Turkiets efterlevnad av FATF:s rapport från 2019. I rapporten konstaterades det att Turkiet endast "delvis agerar i linje med" FATF:s rekommendationer för att beakta potentiella risker för och påverkan på civilsamhällesorganisationer i kampen mot finansiering av terrorism.

Enligt FATF:s rekommendationer ska Turkiet ”implementera en riskbaserad strategi med proportionerliga riskreducerande åtgärder gentemot de civilsamhällesorganisationer som riskerar att utnyttjas för finansiering av terrorism”. Men istället har myndigheter i Turkiet i all hast processat den nya lagen, som trädde i kraft den 31 december 2020, i parlamentet — utan att samråda med civilsamhället.

Lagen går långt utöver kraven från FATF, och de breda och vaga bestämmelserna i lagen undergräver legalitetsprincipen på ett sätt som hotar att ytterligare urholka rätten till förenings- och yttrandefrihet och en rad andra mänskliga rättigheter.

Lagen har tillkommit samtidigt som turkiska myndigheter går i offensiv mot framstående personer inom civilsamhället. Den pågående rättsprocessen mot den fängslade civilsamhällesprofilen Osman Kavala, samt domen mot Amnesty Turkiets tidigare ordförande Taner Kılıç och tre andra människorättsförsvarare i det så kallade Büyükada-fallet är symboliska fall som visar de turkiska myndigheternas attack på civilsamhället. Fallen visar hur kampen mot terrorism har blivit ett vapen mot oppositionspolitiker, journalister, människorättsförsvarare och civilsamhällesorganisationer i Turkiet.

Rädslan för att betraktas som ”terrorist” eller för att ens arbete ska klassas som ett ”säkerhetshot” har begränsat yttrande- och föreningsfriheten i landet. Undantagstillståndet som rådde i Turkiet mellan 2016 och 2018 ledde till att fler än 1 300 föreningar och stiftelser och 180 medier stängdes ned permanent, på grund av vaga och godtyckliga kopplingar till “terroristorganisationer”.

— Under det kommande FATF-mötet måste dessa konsekvenser lyftas, och hur ett land tydligt ska agera för att återkalla dem. Att inte agera vore att välja att inte ta ansvar för denna katastrofala påverkan på civilsamhället både i Turkiet och resten av världen, säger Nils Muižnieks.

Bakgrund FATF
FATF är en mellanstatlig organisation vars syfte är att bekämpa penningtvätt, terrorismfinansiering och förebyggande av finansiering av spridning av massförstörelsevapen.

I februari 2021 lanserade FATF ett nytt projekt för att studera och mildra de oavsiktliga konsekvenserna som uppstått på grund av staters felaktiga implementering av FATFs rekommendationer och standarder. Bland fokusområdena ingår bland annat hur ideella organisationer har utsatts för hotet att tystas eller stängas ner på grund av den här felaktiga hanteringen.

Enligt the Global NPO Coalition on FATF, som övervakar länder som har infört otillbörliga restriktioner när det gäller föreningsfrihet baserad på en oro för terrorismfinansiering, så har även Albanien, Bangladesh, Kambodja, Pakistan, Sri Lanka och Venezuela använt sig av FATF:s standarder för att rikta in sig mot civilsamhället.

Sammanställningen finns bifogad som PDF 

Hela det engelska pressmeddelandet finns att läsa här