Amerika: ​Tusentals kvinnor får inte rätt vård - riskerar att dö när abort är förbjudet

I Latinamerika och Karibien är miljontals kvinnor utlämnade till ett hälso- och sjukvårdssystem som fungerar mer eller mindre som ett lotteri, ett system som prioriterar religiösa doktriner framför patienternas liv, det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

Rapporten undersöker tillgången till sjukvård när det gäller sexuell- och reproduktiv hälsa i åtta länder och den visar att grundläggande rättigheter som preventivmedel, säkra aborter och steriliseringar ofta beror på hur rik patienten är, och på de religiösa åsikterna hos sjukvårdspersonal och tjänstemän.

- Över hela regionen blir kvinnor och flickor utsatta för övergrepp av de yrkesgrupper och det system som ju egentligen ska skydda dem; från El Salvador, där aborter är totalförbjudet även när kvinnans liv är i fara, till Mexiko där kvinnor med HIV kan tvångssteriliseras. Mönstret handlar om att kvinnor och flickor inte är betrodda med att kunna fatta egna beslut när det gäller sin sexualitet, det är alltid någon annan som ska ta ett beslut åt dem, säger Erika Guevara-Rosas, chef Amnestys Amerikaavdelning.

Tillgång till livräddande aborter

Abort är helt förbjudet i sju länder i Amerikaregionen; Chile, Dominikanska republiken, El Salvador, Haiti, Honduras, Nicaragua och Surinam. Det är inte ens tillåtet om kvinnans liv är i fara eller om hennes hälsa hotas.

I de flesta andra länder i regionen, även där abort är tillåtet, är det också oerhört svårt att få en livräddande abort eftersom en del personer inom hälso-och sjukvården vägrar att utföra ingreppen av ideologiska skäl. I till exempel Uruguay, där abort blev lagligt 2012, har många som arbetar inom hälso- och sjukvården förklarat sig vara så kallade "samvetsvägrare" och vägrar därmed att utföra ingreppen.

Det här gör att många kvinnor känner att de inte har något annat val än att utföra en osäker abort utanför sjukvården - något som orsakade minst ett av tio dödsfall när det gäller mödradödlighet i regionen år 2014.

Ett exempel som nämns i rapporten handlar om Rosaura Arisleida Almonte Hernández, en 16-årig flicka från Dominikanska republiken. Hon dog av leukemi i augusti 2012 efter att läkare hade fördröjt hennes behandling på grund av att hon var gravid, och att de inte gav henne den bästa medicinska vård hon skulle fått. Rosaura bad flera gånger om en abort, något som kunde ha gjort att hon fått den omedelbara behandling hon behövde. Men hon nekades eftersom abort var förbjudet under alla omständigheter. Cancerbehandlingen påbörjades sedan några dagar efter att hon fått missfall - men då var det för sent att rädda hennes liv.

Även i länder där abort är legalt under vissa omständigheter vägrar läkare inom den offentliga vården att avsluta graviditeter med hänvisning till sin privata tro. Det som då återstår för många kvinnor är att betala för en privat abort, vilket inte är möjligt för de kvinnor som saknar ekonomiska resurser för att kunna göra det.

I Paraguay 2015 vägrade myndigheterna upprepade gånger att slutföra graviditeten för en 10-årig flicka som hade blivit gravid efter en våldtäkt. Eftersom hon aldrig fick någon abort tvingades flickan att föda barnet.

Tvångssteriliseringar

Amnesty har också dokumenterat berättelser från kvinnor som, när de kommer till sjukhuset för att föda, varit tvungna att genomgå medicinska åtgärder mot sin vilja och som blivit diskriminerade på grund av att de lever med HIV.

Ett av exemplen som nämns i rapporten är 23-åriga tvåbarnsmamman Michelle från Veracruz, söder om Mexico City. Hon fick reda på att hon var HIV-positiv under en hälsokontroll, hon var då gravid i fjärde månaden. När hon skulle föda såg hon en stor banderoll vid sängen där det stod "HIV". Senare förklarade läkaren att hon måste genomgå en operation för att förhindra ytterligare graviditeter. Michelle sa att hon inte ville utföra någon sådan operation, men läkarna ignorerade det och utförde istället en sterilisering på henne. Under tiden på sjukhuset var det aldrig någon sköterska som rörde vid henne, och vid ett tillfälle fick hon torka upp sitt eget blod.

Mellan 1996 och 2000 inledde de peruanska myndigheterna en policy som handlade om att sterilisera fattiga kvinnor i ett försök att "bekämpa fattigdom". Många kvinnor lever fortfarande med konsekvenserna av den här mass-steriliseringen.

Länk till rapporten hittar du här.

Bildtext: El Salvador - kvinnor från olika feministiska organisationer som i en protestmarsch i nov 2014 krävde att 17 kvinnor som var anklagade för abort skulle friges.