​Tyskland: Ökat antal hatbrott måste bekämpas omedelbart

En tydlig ökning av antalet hatbrott i Tyskland, inklusive attacker på härbärgen för asylsökande, visar på det omedelbara behovet av att både intensifiera skyddet för dessa boenden samt att inleda en oberoende undersökning om möjlig fördomsfullhet/partiskhet hos landets rättsvårdande myndigheter, det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

Rapporten Living in insecurity: How Germany is failing victims of racist violence redogör för hur 16 gånger så många brott rapporterats mot asylboenden under 2015 (1031 stycken) jämfört med 2013 (63). Antalet rasistiska våldsbrott mot etniska och religiösa minoriteter ökade med 87 procent - från 693 anmälda brott 2013 till 1295 under 2015.

- Med hatbrotten som nu ökar i Tyskland måste de långvariga och väldokumenterade bristerna när det gäller responsen från rättsvårdande myndigheter i fall som handlar om rasistiskt våld tas upp. Tyska federala och statliga myndigheter måste få till stånd omfattande strategier när det gäller riskbedömningar för att förhindra attacker mot asylboenden. För de boenden som har identifierats löpa högst risk att attackeras krävs ett omedelbart ökat polisbeskydd, säger Marco Perolini, EU-utredare vid Amnesty International.

Trots att den tyska allmänheten har varit bland Europas mest välkomnande mot flyktingar har så många som sex stycken anti-flyktingprotester ägt rum varje vecka under 2015. Många asylsökande och flyktingar som attackerats, eller vars vänner eller bekanta attackerats, berättar för Amnesty International att de nu lever i skräck och inte längre känner sig trygga.

Att motverka institutionell rasism

Misslyckandet hos de tyska myndigheterna att på ett effektivt sätt undersöka, åtala och döma när det gäller rasistiska brott är ett långvarigt problem som går tillbaka till tiden före det att runt en miljon flyktingar och asylsökande anlände till landet förra året. Flera av de här bristerna har också lyfts i de samtidigt slarvigt utförda utredningar som gjorts kring en våg av mord som ägde rum under åren mellan 2000 och 2007. Dåd som utförts av den högerextrema gruppen NSU (National Socialist Underground).

Utredningarna kring morden på åtta män med turkiskt påbrå, en man med grekiskt påbrå och en tysk polis misslyckades upprepade gånger med att identifiera och följa upp ledtrådar som pekade på ett rasistiskt motiv bakom attackerna, samtidigt som släktingar till offren rapporterade om att de kände sig trakasserade av polisen.

- Under alla de här åren behandlade de oss aldrig som brottsoffer. Vi blev alltid behandlade som misstänkta av polisen och politiker, som om vi dolde något. Ingen frågade efter våra åsikter eller lyssnade på oss, det säger Yvonne Boulgarides till Amnesty International. Hon var gift med Theodorus Boulgarides som mörades i sin affär i München när NSU-personer attackerade honom den 15 juni 2005.

Undersökningar som gjorts kring misslyckandena rörande NSU har resulterat i ett antal rekommendationer som också implementerats hos rättsvårdande myndigheter i Tyskland. Men de har inte hanterat den angelägna frågan om det finns en institutionell rasism som bidrar till det ständiga misslyckandet när det gäller att noggrant identifiera, dokumentera och utreda möjliga hatbrott.

Abdurrahmanm, från Turkiet, fick livshotande skador efter det att han blev attackerad av en grupp av nio män när han stängde sin kebabaffär vid Bernburgs tågstation i september 2013. Enligt honom, hans partner och en vän som blev vittne till attacken, gav polis på plats tillbaka huvudbevis till de som attackerat honom - en luftpump som användes i attacken. Väl i rätten så togs inte rasistmotivet helt i beaktande och bristen på bevis hjälpte också till att stärka gruppens argument att de hade agerat i självförsvar.

En del av misslyckandena beror på Tysklands komplexa system när det gäller att klassificera och samla data som handlar om politiskt motiverade brott, där ju hatbrott ingår.

Systemet, medvetet eller inte, har en hög tröskel för när något ska klassificeras och behandlas som ett rasistiskt brott. Alla brott som anses vara rasistiskt motiverade, av brottsoffret eller en annan person, ska klassificeras som hatbrott av polisen.

- Det finns många faktorer som pekar på att det existerar institutionell rasism inom rättsvårdande myndigheter i Tyskland. Den här frågan måste ställas, och den måste besvaras: en verklig förbättring när det gäller hur rättsvårdande myndigheter hanterar rasistiska brott kan inte ske förrän dessa myndigheter är beredda på att undersöka sina egna attityder och antaganden. En fullständigt oberoende offentlig utredning behöver omedelbart tillsättas för att se över NSU-mordutredningarna, och för att fastslå hur mycket institutionell rasism bidrar till det bredare misslyckande hos rättsvårdande myndigheter att effektivt kunna angripa rasistbrott, säger Marco Perolini.